Georg Pauli
Kvällsinteriör med kvinnlig modell
Signerad G. Pauli och daterad 1900. Olja på duk 41 x 46 cm.
Övrig information
Bakgrunden i kompositionen för lätt tankarna till Eugène Janssons kända skymningsbilder med utsikt över Riddarholmsfjärden, målade i hans ateljé på Södermalm i Stockholm. Eugène Jansson flyttade 1894 till Bastugatan 40 på Södermalm. Här fick han en suverän utsikt över Riddarfjärden och stadslandskapet med dess skiftande dagrar. Därmed inleddes ett viktigt skede i Eugène Janssons måleri. Hans skapande vid denna tid blev, på många sätt, en enda stor hyllning till Mariaberget och staden på andra sidan vattnet.
Den aktuella målningen förefaller, även den, vara utförd i en ateljé på Södermalm. Dock belägen betydligt lägre och närmare vattnet än Janssons ateljé. Även om starka beröringspunkter föreligger med t ex Janssons legendariska "Jag. Självporträtt" (olja på duk, 101 x 144 cm, Thielska Galleriet, Stockholm, fig. 1) så torde det kunna uteslutas att Pauli inspirerats av självporträttet i fråga då detta är daterat 1901. Detta, dock, förutsatt att Pauli inte beskådat komposition i ett tidigt ofullständigt skede året innan (1900)?
Modellen håller ett skynke över sitt huvud som delvis omsluter hennes nakna kropp. Arrangemanget har möjligtvis inspirerats av den amerikanska dansösen Loïe Fuller (1862-1928), en berömd dansös på Folies Bergère i Paris, en pionjär inom modern dans. Pauli vistades ofta i Paris och kan knappast ha undgått att ha sett någon av hennes föreställningar. Fuller anlände till Paris 1892 där hon förblev verksam fram till sin död. Hon använde sig av skynken och långa klädesplagg i sina framträdanden, inte sällan täckta av radioaktiva ämnen för att skapa ljuseffekter på scenen. Fuller förkroppsligade Art Nouveau-idealet men identifierades även med symbolism, eftersom hennes dans sågs som en perfekt balans mellan ide och symbol. Kostymering och ljuseffekter var de principiella elementen i hennes framträdanden, av än större vikt en koreografin. Då hennes kostymering genom åren blev allt längre och vidare kom de att bli det centrala fokuset i hennes dans medan kroppen kom att bli nästintill gömd inom klädesplaggen. Fullers revolutionerande arbete väckte stor uppmärksamhet och genererade respekt samt vänskap bland samtidens konstnärer. Till dessa hörde Jean-Lèon Gèrome, Auguste Rodin, Henri de Toulouse-Lautrec, Jules Cheret, Franc van Stuck och Maurice Denis. Hennes dans kom också att avsätta spår i många konstnärernas arbeten. Hon har avporträtterats av ett flertal av dåtidens stora konstnärer. Raoul Larches berömda bordsarmatur ”La Lois Fuller”, är väl det konstverk som bäst gestaltat rörelsen i hennes dans. Carl Milles ”Serpentindanserska” säges också ha inspirerats av en av hennes föreställningar i Paris.
Konstnär
Georg Pauli, svensk målare och författare. Studerade periodvis i Stockholm med avbrott för vistelser i Frankrike och Italien. Han utvecklade sin landskapskonst i Barbizon och Grèz-sur-Loing medan han i Rom i den klassiska konsten finner inspiration till det freskmåleri, som kom att sysselsätta honom vid dekoreringen av många offentliga och privata miljöer i Sverige. Från salongsrealism utvecklades hans måleri så småningom i kubistisk riktning. Pauli gjorde också en betydande insatser som debattör och inspirationskälla. Tillhörde en äldre generation än modernisterna, men kan svårligen inpassas i någon bestämd stilriktning eftersom han hör hemma överallt och ingenstans. Han var sin tids teoretiker med våldsamt intresse för allt som var nytt. Kubismen mötte han 1910 och sökte sig sedan till André Lhote, tilltalad av att denne i sitt kubistiska bildspråk aldrig lämnade verkligheten. Pauli stannade även han i kubismens periferi och använde tekniken till dekorativ uppbyggnad av motivet i klara färger. Sina nyvunna lärdomar omsatte han i Sveriges första kubistiska muralmålning, 1912 i Jönköping, Han var hovsam i sitt måleri men desto radikalare som teoretiker när han presenterade de nya strömningarna i sin konsttidskrift Flamman, som utkom 1917-1919.
Bäst representerad på Nationalmuseum och Waldemarsudde i Stockholm samt på Jönköpings museum.