Föreliggande flodlandskap från Brolles/Bois-le-Roi tillhör en handfull enastående målningar vilka utgör den absoluta kulmen på Hills spektakulära produktion som landskapsmålare i Frankrike. Utförd under sommaren 1877 färdigställdes kompositionen knappa sex månader innan Hill, efter sitt mentala sammanbrott vid nyåret 1878, omhändertogs på Dr Blanches klinik i Passy.

Våren och sommaren 1877 visade sig sedvanligt produktiva för konstnären. Efter att ha lämnat in två målningar (vilka sedermera refuserades) till den prestigefulla Salongen i Paris flyttade Hill i månadsskiftet mars/april ut till den lantliga idyllen sydöst om Paris. Det var detta natursköna område, med blommande fruktträd samt en vid utblick över Seine, som skulle inspirera Hill till 1877 års, numer legendariska, sviter av snarlika landskapsmotiv.

I Nationalmuseums utställningskatalog ”Carl Fredrik Hill” (1 oktober 1999 – 16 januari 2000) ger professorn, tillika författaren av vår tids standardverk om Hill, Sten Åke Nilsson en god sammanfattning av Hills inspiratoriska rus:

"Det är förvånande, att Hill i nederlagets stund kan prestera så många och fullödiga arbeten som denna vår. När han firar sin födelsedag den 31 maj har han redan avverkat 'ett dussintal blommande landskap'; här är det inte tidvattnet som satt gränserna utan den korta blomningen. Han har också lagt grunden för de storartade utsikterna från Chartrettes. 'Villa vid Seine' koncipieras nu liksom den lika välkända serien av målningar, som kallas 'Trädet och flodkröken'; dessa har sin blickpunkt strax ovanför villan. Närbilderna av fruktträden, som verkligen känns nära och djupt personliga, balanseras av de vida utsikterna över Seine, som i stället syftar mot det objektiva och allmängiltiga".

Föreliggande målning tillhör den ovan nämnda sviten av vida utsikter över Seine och har tidigare ställts ut under snarlika namn. På Svensk-Franska Konstgalleriet i Stockholm visades den år 1949, som en del av direktör Charles Nilssons samling, under titeln "Landskap vid Bois-le-Roi". Sedan fil. dr Adolf Anderberg publicerat "Carl Hill. Hans liv och hans konst", 1951, har konstverket generellt omnämnts som "Trädet och flodkröken IV". Detta var följaktligen den benämning som användes såväl vid försäljningen på Bukowskis 1975 som under Nationalmuseums omfattande utställning år 1999-2000.

De varierande titlar vilka åtföljt verket belyser en problematik avseende Carl Fredrik Hills måleri. Konstnären gav nämligen inte någon egen "officiell" titel på sina landskapsmålningar från Frankrike. I den mån, mer eller mindre, officiella titlar kommit i bruk i utställningssammanhang samt litteraturhänvisningar har dessa påfallande ofta nedtecknats av konsthistoriker.

Ny forskning, baserad på mångårigt arbete, talar nu emellertid för att katalognumret är att betrakta som det femte motivet (av totalt sex) i den berömda sviten "Trädet och flodkröken" från Brolles/Bois-le-Roi. De fyra motiv vilka, enligt detta resonemang, skulle ha föregått föreliggande katalognummer är en målning (skiss) i samlingarna på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm ("Landskap vid Bois-le-Roi", olja på duk, 21,5 x 27 cm, W 283, inköp av Prins Eugen 1925), en målning i samlingarna på Nationalmuseum, Stockholm ("Trädet och flodkröken III [Bois-le-Roi]", olja på duk, 50 x 60 cm, NM 1863, gåva 1915 av konstvänner genom Richard Bergh), den stora version som, efter att ha ärvts inom konstnärens familj, såldes på Bukowskis i december 2019 ("Trädet och flodkröken", olja på duk, 80,5 x 99,5 cm) samt en målning i samlingarna på Göteborgs Konstmuseum ("Franskt flodlandskap, Bois-le-Roi", olja på duk, 54 x 73 cm, GKM 0522, inköpt 1915).

Återstår gör, avslutningsvis, målningen i samlingarna på Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm ("Trädet och flodkröken VI”, olja på duk, 65 x 100 cm, tidigare i professor Gustaf Petréns samlingar, Lund, senare inköpt via Sotheby's, 1991, överförd från Folkhems konstsamling), vilken, troligtvis, utfördes efter föreliggande katalognummer.

Den påtagliga konsekvens varmed Hill bearbetade motivet i de tre första versionerna (där format och komposition uppvisar påfallande likheter) talar dels för ordningsföljden (ev. numreringar i vedertagna titlar till trots) men även för att han, till sist, nådde fram till den "slutliga" version som han avsåg att lämna in till den prestigefulla Salongen i Paris. Detta då denna duk är den till formatet största som behåller den, näst intill, kvadratiska formen där den buskiga trädkronan på förgrundens uppstammade träd avbildas i sin helhet.

Vid en jämförelse mellan dessa tre dukar ser man hur Hill redan i Waldemarsuddes skiss fångat kompositionen i dess helhet, som den sedan förfinas i Nationalmuseums målning, för att slutligen fullbordas i den version som såldes på Bukowskis 2019. En intressant detalj utgörs av förgrundens figur i form av en man som bär en halmhatt som skydd mot solen. Denna gestalt finns med redan i skissen i form av ett penseldrag i orange (en färg som leder tankarna till en halmhatt). Sten Åke Nilsson menar att gestalten kan framställa en ”friluftsmålare” rätt och slätt.
Men den kan också uppfattas som en hälsning till Hills vän och kollega Oscar Törnå, som året innan hade målat sitt välkända "Sommarlandskap från Fontainebleau" (olja på duk, 73 x 92 cm, 1876, NM 1733), nu i samlingarna på Nationalmuseum. Målningen är också ett självporträtt av Törnå.
Han placerade sig här i bildens absoluta centrum. Det var en varm dag, han arbetade i skjortärmarna i skuggan av de gröna träden. Bakpå staffliet hängde han sin svarta jacka och den gula halmhatten.

Professor Sten Åke Nilsson menar också att en rimlig inbördes numrering av motiven skulle innebära att de tre avslutande versionerna utgörs av de målningar som finns i samlingarna på Göteborgs konstmuseum, på föreliggande auktion samt Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm.

Att i ett flertal dukar avbilda samma motiv var något som Hill redan året innan ägnat sig åt i den märkvärdiga sviten "Flodlandskap", vilken utfördes i Champagne 1876. Kulmen i denna fokusering på landskapssviter nås år 1877 när Hill griper sig an de blommande fruktträden samt därefter återkommande avbildar Seine i serien "Trädet och flodkröken".

Katalognumret präglas, liksom merparten av Hills landskap, av konstnärens påtagliga känsla för ljus och atmosfär. Sten Åke Nilsson skriver:

"Närbilderna av fruktträden, som verkligen känns nära och djupt personliga, balanseras av de vida utsikterna över Seine, som i stället syftar mot det objektiva och allmängiltiga. De har komponerats med samma omsorg som en antik relief och ter sig i bästa mening klassiska; mot det vilande flodlandskapet står förgrundens ensamma träd, en vertikal som förstärker bropelarnas tema. Vattnet flyter lugnt i sin breda fåra, och även grönskan verkar evig, i kontrast till fruktträdens flyktiga blomflockar".

Carl Fredrik Hills förste biograf Adolf Anderberg konstaterar också han hur konstnären under sin vistelse i trakterna av Bois-le-Roi sommaren 1877 närmar sig och renodlar en klassisk kompositionsform:

"Detta sker i den stora serien som fått gemensamhetsnamnet 'Trädet och flodkröken'. Det börjar helt anspråkslöst med en studie av mycket blygsamt format, en av de första målningar som prins Eugen övertog från hemmet i Lund. […] När Hill målade denna serie motiv, har han tydligen haft ro i sinnet. Ingenting slumpartat i penselskriften kan man upptäcka. Allt är genomtänkt och genomarbetat. Han har ej gått förbi detaljer, men allt underordnar sig det tydligt understrukna kravet på en hel och ogrumlad natursyn. En stark formkänsla arbetar hand i hand med ett valörmåleri av subtilaste slag. Det är det skiftande ljuset över landskapet alltifrån morgonen till sena kvällen, då skuggorna tätnar, han från höjderna vid Bois-le-Roi ställt under observation. Vid nedtecknandet av sina rön har han än använt grova penslar och ödslat med färgen, än tagit fram sina finaste verktyg och eftersträvat en nästan sammetslen yta. Solreflexerna kan förgylla trädkronornas yttersta grenar, när ej skymningens slöjor insveper allt i sitt blånande dis. Det var inför dessa motiv, August Brunius fann anledning fråga, om någon annan svensk konstnär vid den tiden kunnat måla en i all sin veka naturkänsla så klassisk tavla –'klassisk i sin förnämsta återhållsamhet, sin taktfullhet och genomskinliga stil' ".

Utifrån det faktum att fyra versioner av motivet sedan länge ingår i museala samlingar samt i sken av 2019 års remarkabla försäljning av den större versionen av "Trädet och flodkröken" talar mycket för att den aktuella försäljningen, mycket väl, kan vara den sista chansen att förvärva ett sant mästerverk tillhörande Carl Fredrik Hills enastående svit av vida utblickar över floden Seine.

Bukowskis ber att få framföra ett tack till Sten Åke Nilsson, professor emeritus i konstvetenskap vid Lunds universitet, för värdefulla synpunkter i samband med katalogiseringen av verket.