Bernard Buffet

”La peinture, on n’en parle pas, on ne l’analyse pas, on la sent” (fritt översatt ”Målningen, den pratar man inte om, analyserar den inte, man “känner av den”) – orden är Bernard Buffets egna och beskriver hur man kan närma sig hans måleri. Oavsett om han målar landskap, stilleben eller porträtt finns en direkt uppfordrande ton som tvingar betraktaren att konfronteras med verkligheten.

Bernard Buffet föddes 1928 i Paris och han växte upp i en välbeställd borgerlig miljö. Trots begåvning var hans skolgång inte speciellt lyckosam och studierna tycks ha förefallit honom tråkiga. Det enda ämne han visade något intresse för var naturvetenskap som gav honom talrika uppslag till sitt tecknande och han gjorde mängder av skisser av plantor och djur. Intresset för det precisa, objektiva, ingående studiet av ett föremål är ett genomgående drag i hans måleri och grafik. Någon examen räckte det emellertid inte till varför Bernard istället uppmuntrades att söka andra vägar. Han skrev in sig vid en tecknarskola och lyckas som 15-åring med inträdesprovet till Ecole Nationale Supérieure des Beaux-Arts. Han skolades några år i Eugene Narbonnes ateljé där han förutspåddes en lysande framtid. 1945-46 gick Bernard Buffet vidare på egen hand – i efterkrigstidens Frankrike är konstandan ganska resignerad och tillbakablickande. Bernard Buffets konstnärskollegor beundrade Picasso men själv ville han säga och se något annat. Det var nu han började utveckla sin karakteristiskt vresiga och kärva stil som bröt totalt med det rådande figurativa måleriet och likaså dåtidens abstrakta måleri. De starkaste och mest betydelsefulla verken i konstnärens produktion anses vara utförda mellan ca 1945-65 och från denna period är även auktionens målning.

I det franska konstlivet efter 1945 blev Bernard Buffet var något av ett ”enfant terrible” – han fick mycket tidigt, redan i 20-årsåldern, stora kommersiella framgångar, delvis tack var sin livslånga vänskap med galleristen Maurice Garnier.

Konstpubliken gillade hans ”brutala nyrealism” och ”medeltida hantverksmässighet” men den franska kritikerkåren var inte lika övertygad eller imponerad. Tidskriften Der Spiegel beskrev vid ett tillfälle Bernard Buffet så som ”mannen med den guldhanden som blev 1900-talets mest hånade och utskällde, en paria bland kritikerna”. Det hindrade emellertid inte att han 1955 efter en omröstning sammanställd av tidskriften ”Connaissance des Arts” blev utsedd till nummer 1 av de ”10 mest framstående efterkrigskonstnärerna”. Han invaldes i L’Academie des Beaux Arts 1974 och emottog under sin levnad flera betydande utmärkelser, bl a Chevalier de la legion d’Honneur. Bernard Buffet är en internationell storhet och hans verk har ställts ut på många olika platser. Måleri och grafik av hans hand återfinns i samlingar över hela världen.

Bernard Buffets konstnärsliv var tämligen lyckosamt men hans liv en tragisk och dramatisk utgång. Han drabbades i det sena 1990-talet av Parkinsons sjukdom vilket gradvis försämrade hans förmåga att teckna och måla. Då sjukdomen slutligen gjort honom arbetsmässigt oförmögen tog han sitt liv den 4 oktober 1999 i sin ateljé belägen i Domaine de la Baume i närheten av staden Tourtour.

Den aktuella målningen har tidigare funnits i filmregissör Jean Negulescos samlingar. Negulesco är avbildad av Buffet och hade en samling med ett flertal verk av konstnären.