"Lichtenstein, The Artist's Studio: The Dance, 1974" (1975)
Signerad Richard Pettibone och daterad 1975 a tergo. Akryl och silkscreen på duk, i konstnärens ram, 14,8 x 19,5 cm. Detta verk är från en upplaga om ca 20.
O.K. Harris Gallery, New York.
Vinst 1975 i konstlotteri på Törnbloms Annonsbyrå, Stockholm.
Privat samling, Stockholm.
Richard Pettibones version av Roy Lichtensteins ”The Artist's Studio: The Dance, 1974” är ett fint exempel på Amerikansk ”appropriation art” och Pettibone är en av pionjärerna inom denna genre. I mer än 40 år har han producerat noggrant utförda målningar i vykorts-storlek. Kopior på kända mästerverk av samtida konstnärer. I hans produktion finns pyttesmå versioner av Warhols soppburkar, Lichtensteins serierutor och Mondrians räta vinklar.
”The Artist's Studio: The Dance, 1974” återger en av Roy Lichtensteins mest välkända bilder. Med konst som föreställer konst vill Pettibone ställa frågor som: Vem äger en konstnärlig idé? Vad är originalitet? Hans konstnärskap har spelat stor roll i den mix av inspiration, lån och återvinning som utgör konstens postmodernism. Med sina imitationer, ibland utförda som exakta kopior och ibland med tillagda eller borttagna detaljer, utforskar han äganderätten av idéer och betydelsen av material och teknik för ett konstverk.
Konstnärer som arbetar med appropriation art kopierar medvetet befintliga bilder och konstverk för att omvandla dem till sin egen konst. Det handlar inte om stölder eller plagiat eftersom de inte utger sig för att var upphovsmän till dessa bilder. Istället vill de att publiken skall känna igen bilderna som de har avbildat och därmed föra över kontexten och sina associationer från detta motiv till det nya verket oavsett om det handlar om en målning, en skulptur, ett collage, objekt eller en hel installation.
Redan 1964 började Pettibone utföra verklighetstrogna kopior i miniatyrformat av befintliga konstverk. Han baserade verkets storlek på bilder han sett i tidningar, exempelvis Art Forum och utförde dem sedan med pedantisk noggrannhet, återskapade den ursprunglige konstnärens process och monterade sedan dukarna på spännramar.