Waldemar Lorentzon
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Tennisspelare"
Signerad Lorentz. Utförd 1928-29. Olja på duk 76 x 50 cm.
Proveniens
Konstnären Esaias Thoréns samlingar, Halmstad.
Fredrik Roos samling.
Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 451, "Moderna", 12-15 maj 1987, kat nr 22.
Privat samling.
Utställningar
Halmstadsutställningen, 20 juni - 5 augusti 1929, kat nr 10.
Göteborgs konstförening, "Halmstadgruppen februari 1930", katnr 38.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, ”Halmstadgruppen 60 år. Halmstad – Berlin – Paris – Halmstad”, 7 april – 4 juni 1989, kat nr 70.
(Troligtvis) Mjällby Konstgård, Halmstad, ”Halmstadgruppen 60 år. Halmstad – Berlin – Paris – Halmstad”, 16 juli – 17 september 1989.
Amos Anderssons konstmuseum, Helsingfors, "Föreningen Nutidskonst 50-årsjubileum", 6 oktober - 26 november 1989, kat nr 24.
Mjellby konstmuseum, Halmstad, "I Légers ateljé", 10 juli - 2 oktober 1994, kat nr 95.
Litteratur
(red) Louise Robbert, "Halmstadgruppen 60 år. Halmstad - Berlin - Paris - Halmstad", 1989, avbildad i färg sid 146.
Viveka Bosson, "Halmstadgruppen. A force in 20th century Swedish art", 2009, avbildad i färg sid 34.
Övrig information
Den 8 februari 1924 anlände Waldemar Lorentzon och hans kusin Erik Olson till Paris. Den kosmopolitiska dynamiken i den franska huvudstaden gjorde starkt intryck på de båda unga konstnärerna. Den 1 mars flyttade de till skulptören Källströms två rum på Rue Notre-Dame-des-Champs 86, en välkänd adress i konstnärskretsar. Isaac Grünewald hade ateljé en trappa upp, alldeles intill kompositören Gösta Nystroem. Ett par dagar efter inflyttningen blev Lorentzon och Olson presenterade för Léger i hans ateljé som låg mitt över gården. Detta möte kom att få stor betydelse för de unga konstnärernas fortsatta utveckling under 1920-talet. Légers kubistiska måleri blev en viktig impuls samt inspirationskälla och både Lorentzon och Olson absorberade mästarens teorier när de började som elever i Légers skola ”Academie Moderne”.
Léger förde vidare sina idéer till eleverna och inspirerade dem att uppfatta de plastiska formerna i den närmaste omgivningen: trafikskyltarnas skivor, fabriksskorstenarnas tubformer med mera. De lärde sig att bygga upp bildytorna med arkitektoniska storskaliga former samt avgränsade volymer i rena och klara färger.
Mot slutet av 1920-talet utförde konstnärerna i Halmstadgruppen ett flertal målningar med atletiska figurer i rörelse uppbyggda av rytmiska sicksack-linjer. I det aktuella verket ”Tennisspelaren” utförd 1928-29 omsätter Lorentzon Fernand Légers lärdomar i praktiken. Tennisspelarnas kroppar har antagit plastiska, turbinliknande former som i det närmaste ser maskintillverkande ut. Färgfälten är avgränsade med tydliga konturer och kontrasterar mot varandra och nätets dramatiska vinkel skapar en djupverkan i bilden.
Waldemar Lorentzons sällsynta målningar från andra hälften av 1920-talet utgör en höjdpunkt i hans konstnärskap, innan han tillsammans med övriga medlemmar i Halmstadgruppen övergår till surrealismen under 1930-talet.
Konstnär
Waldemar Lorentzon, svensk målare och grafiker. Medlem i Halmstadgruppen. Studerade för Léger i Paris 1924 och målade i en modifierad kubism, senare i en klassicism avbildade idrottsmän, och sjömän. Hans surrealism rör sig mellan marina symboler och kosmiska visioner och uttrycker mer en svärmisk religiositet än talar det undermedvetna själslivets språk. Strandsyner, skuggor, vilsekomna, sökande människor, överjordiska figurer befolkar hans bilder, som fick en starkt religiös prägel sedan han gripits av Oxfordrörelsens budskap 1938.
Läs mer