"Eiffeltornet"
Signerad GA-N med ankare. Utförd 1920. Duk 56 x 46 cm.
Direktör Bo Sahlin, Eslöv.
Stockholms Auktionsverk, ”Moderna”, 6-7 juni 1988, kat nr 7001 (under titeln ”Parisbild”).
Inköpt av Jan Torsten Ahlstrand, Lund på ovanstående auktion.
Mjällby konstgård, ”I Légers ateljé”, 10 juli – 2 oktober 1994.
Malmö museer, 30 oktober 1994 – 22 januari 1995.
Mjellby Konstgård/Halmstadgruppens Museum, ”Gösta Adrian–Nilsson. GAN. 1914–1932”, 5 maj – 4 augusti 2002, kat nr 30.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, ”GAN – modernistpionjär och outsider”, 19 februari – 29 maj 2011, kat nr 48.
[Ev. utställd år 2011 på Malmö Konstmuseum, ”GAN – Gösta Adrian–Nilsson”, 19 juni – 4 september 2011?].
Norrköpings Konstmuseum, ”GAN – modernistpionjär och outsider”, 24 september 2011 – 8 januari 2012.
KUMO Art Museum, Tallin, Estland, ”Electromagnetic Modern Art in Northern Europe 1918–1931”, 24 januari – 18 maj 2014.
Sven–Harrys konstmuseum, Stockholm, ”Gösta Adrian–Nilsson. Sjömanskompositioner
–färgens dramatik och stadens dynamik”, 30 maj – 29 september 2019.
Konst i svenska hem, nr 8, listad under nr 645 Direktör Bo Sahlin, sid 395.
Jan Torsten Ahlstrand & Viveka Bosson m fl, ”GAN. Gösta Adrian–Nilsson. Perioden
1914–1932”, 2002, omnämnd sid 45 samt avbildad helsida i färg sid 46.
Jan Torsten Ahlstrand & Pedro Westerdahl m fl, ”Gösta Adrian–Nilsson.
Sjömanskompositioner –färgens dramatik och stadens dynamik”, 2019, omnämnd och
avbildad i färg sid 45 samt avbildad helsida i färg i planschdelen (nr 36).
Gösta Adrian-Nilsson (GAN) har som få andra svenska konstnärer följt sin egen väg i skapandet av en unik samt mycket personlig modernism i sitt konstnärskap. Målningen ”Eiffeltornet” från 1920 är en av höjdpunkterna i GAN-kännaren Jan Torsten Ahlstrands samling. Han skrev själv en utförligt text om verket:
”Kl 11 på förmiddagen den 4 juni 1920 anlände GAN med tåg till Gare Saint-Lazaire i Paris. Det blev början till nästan fem års vistelse i världsmetropolen med avbrott för två längre vistelser i Sverige 1922 och 1923. De tre första veckorna hyrde GAN en vindskupa i Hotel Jeanne d’Arc vid Rue Vanneau, högst upp så att han kunde se Eiffeltornet från sitt lilla rum. Nära Eiffeltornet stod på den tiden ännu La Grande Roue (Pariserhjulet) på Marsfältet. Robert Delaunay hade målat både Eiffeltornet, pariserhjulet och aeroplan, t ex i sin stora målning av rugbylaget från Cardiff (L’Équipe de Cardiff), som GAN hade beskådat i Berlin 1913. Nu var det GAN:s tur att ge sin tolkning av det beundrade 300-meterstornet från världsutställningen i Paris 1889. Han hann att måla en första version i sitt trånga hotellrum, innan han i slutet av juni flyttade till ett större rum vid Boulevard de Tour-Maubourg för att komma ännu närmare Eiffeltornet. Där skapade han åtminstone två versioner till, varav den sista och största såldes på hans utställning på Der Sturm i Berlin 1922 (tavlan ställdes aldrig ut i Sverige och det är okänt var den finns eller om den ens existerar längre). Den enda kända av GAN:s Eiffeltornsmålningar från sommaren 1920 är den som nu visas på utställningen i Halmstad (denna auktions målning, reds anm). Troligen är det den första versionen som målades på Hotell Jeanne d’Arc och i så fall GAN:s första oljemålning över huvud taget i Paris. Det är en nattlig vision, där Eiffeltornet sträcker sig som en spöklik, fantastisk konstruktion ovanför de parisiska husmassorna upp mot den mörkblå himlen. För att ytterligare understryka dess höjd har GAN, djärvt nog, skurit bort tornets översta del. Bredvid tornet reser sig det orangefärgade pariserhjulet i en mäktig båge, och ovanför svävar ett aeroplan.
Det var medan GAN arbetade med sina Eiffeltornsmålningar som det efterlängtade första mötet med Fernand Léger kom till stånd, t.o.m. på Frankrikes nationaldag. GAN blev vänligt mottagen en förmiddag av Léger, klädd i randig pyjamas, i dennes ateljé i Montparnasse. Följande dag gjorde Léger svarsvisit hos GAN och måste därför även ha sett hans nya målningar av Eiffeltornet. Enligt GAN sade Léger: ”Je suis très content de votre peinture” (”Jag är mycket nöjd med ert måleri”, dagboken 17.7.1920.” Utställningskatalog, Mjellby konstmuseum, "Gösta Adrian-Nilsson GAN 1914-1932, 2002, sid 44-45.
Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.
Läs mer