"Torg i Taormina"
Signerad C. Skånberg och daterad Taormina i Mars 81 (Sicilien). Olja på duk lagd på masonit 35,5 x 55 cm. Förgylld och ornamenterad originalram.
Konstföreningen, Stockholm, 1881 (förvärvad direkt av konstnären för SEK 400); utlottad i december samma år till bokförläggare Isidor Adolf Heman Bonnier; i arv till hans hustru fru Alice Rosalie Bonnier, f. Amigo, Stockholm (i hennes ägo fram till åtminstone 1932); fil dr Emil Hultmarks samlingar, Sjögestabro; hans dotter Carna Moselius; därefter i arv inom familjen fram till 2008.
Konstföreningen, Stockholm, december 1881, kat nr 68; (troligtvis) Föreningen Nordisk konst, Stockholm, "Carl Skånberg. Minnesutställning", 1883; Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Svenskt måleri under 100 år", 1932, kat nr 198; Gummesons Konsthall, Stockholm, "Carl Skånberg 1850-1883. Utställning", 15 januari - 14 februari 1938; Kungliga Akademien för de fria konsterna, Stockholm, "Emil Hultmarks samling", 1942, kat nr 164; Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860-1885", 1944, kat nr 548 (under titeln "Torget i Taormina" / "Gata i Taormina"); Norrköpings museum, "Carl Skånberg. Minnesutställning", 28 september - 31 oktober 1946, kat nr 84 (under titeln "Torget i Taormina"); Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Carl Skånberg. 1851-1883", februari-april 1978, troligtvis identisk med kat nr 47 ("Torget i Taormina 1881 Privat ägo").
Georg Nordensvan, "Sveriges Allmänna Konstförening 1832-1932", 1932, omnämnd samt avbildad halvsida sid 143; Carl David Moselius, "Emil Hultmark som samlare och forskare", 1944; Viggo Loos, "Carl Skånberg", 1947, upptagen i verkförteckningen under 282, sid 377.
En akvarell föreställande samma torg, 17 x 25 cm, utgör troligtvis en förstudie till den aktuella målningen (Viggo Loos, "Carl Skånberg", 1947, sid 283, avbildad sid 377, nr 283, se fig.).
I januari 1880 lämnade Skånberg Frankrike där han hade varit verksam sedan 1875 för att resa till Italien. Strax innan hans avresa avporträtterades han vintern 1879-80 i Paris av Ernst Josephson (Göteborgs Konstmuseum, se fig.), Skånberg reste med ett svenskt fartyg från Le Havre, ”Atalanta", under befäl av en kapten Thigerhjelm. Resan gick längs Atlantkusten via Gibraltar och efter 19 dagar till sjöss anlände Skånberg till Taormina på Sicilien, en liten by belägen 800 meter över havet vid Taorminabukten på Siciliens östkust söder om Messina. Skånberg stannade i Taormina fram till våren då han reste till Venedig där han, med undantag av en längre vistelse i Rom, kom att bli verksam under återstoden av sitt liv. I breven till sin mentor i Stockholm, grosshandlare Carl Fredrik Tjulander (1839-1891), är entusiasmen över det italienska kulturlandskapet överväldigande (op. cit., sid 270-71). Frankrike och Holland framstår koloristiskt sett som tungt och dystert medan det italienska landskapet "blixtrar som diamanter".
Skånberg har i den aktuella målningen anknutit till den tradition att avbilda italienska torg med dess folkliv som uppstod i Danmark under första hälften av 1800-talet genom Christian Wilhelm Eckersberg och hans favoritelev Martinus Rørbye, exempelvis den senares "Parti av torget i Amalfi" (44 x 63 cm, 1835, Statens Museum for Kunst, Köpenhamn, se fig). Genom införlivandet av staffage och små detaljer såsom blomkrukor och nyplanterade spröda träd har Skånberg framhävt det monumentala i den gamla arkitekturen. De djupa skuggorna visar att bilden är tagen under förmiddagen eller eftermiddagen, då invånare i Italien vanligtvis utför sina dagliga ärenden eftersom temperaturen då är mer försonlig.
Carl Skånberg är en av huvudgestalterna avseende det svenska friluftsmåleriets genombrott. Konstnärens fria ingivelse samt radikalism ställer honom vid sidan av de tidiga franska impressionisterna. Richard Bergh räknade honom till de som spelat en betydande roll för den modernare och radikalare riktningen inom svenskt landskapsmåleri. Georg Nordensvan skrev i Stockholms Dagblad, i samband med utställningen "Svenskt måleri 1800-1885", i Liljevalchs konsthall 1921: "Vägen går [i landskapet] från Fahlcrantz till Skånberg och Hill, från ateljékomposition till omedelbart naturstudium, från skymning till ljus och luft...".
Skånberg dog endast 33 år gammal. I en recension i samband med minnesutställningen på Föreningen Nordisk Konst 1883 av konstnären Hjalmar Sandberg (1847-1888), vilken umgicks med Skånberg i Paris, framhävs Skånbergs stora koloristiska begåvning (Svensk konstnärslexikon, Vol. V, 1967, sid 203):
”Hvad Skånberg med en längre livstid kunnat bliva för vår konst, anar man vid en blick på vad han utfört just under de sista åren. Vad han efterlämnat är i alla händelser nog att betrygga honom en hedersplats som en av Nordens mest koloristiskt anlagda målare”.
Föreliggande målning ingick tidigare i Fil. dr Emil Hultmarks berömda samlingar. Hultmark var under sin levnad en av Sveriges främste kännare samt samlare av konst. Konstsamlingen förvarades dels i hans hem på Birger Jarlsgatan i Stockholm, dels på godset Sjögestabro i Östergötland.
Carl Skånberg var en svensk bildkonstnär född i Norrköping. Han studerade vid Konstakademien där han var kurskamrat med bland andra Ernst Josephson, Carl Fredrik Hill och Carl Larsson. Skånberg reste till Paris och inspirerades av Barbizonskolan och Gustave Courbet. Under täta uppehåll i Holland inspirerades han av den s.k. Haag-skolans sätt att skildra den holländska kusten för att sedan bege sig till Venedig och Rom. Mellan de astmaattacker, som tidigt skulle ända hans liv, var han febrilt verksam och de venetianska och romerska stadsbilderna tillhör några av konstnärens bästa verk. Hans produktion är inte speciellt stor då han under sin levnad plågades av svår sjukdom och dog ung. Skånberg målade motiv som kanaler med båtar och var en virtuos kolorist. Hans genre var huvudsakligen landskap i vilken han var en av de absolut främsta under sin tid.
Representerad på Nationalmuseum och Waldemarsudde i Stockholm samt på konstmuseerna i Göteborg och Malmö.