Helmer Osslund

I april 1898 begav sig Helmer Osslund till norra Medelpad, hans första resa till barndomens hemtrakter som praktiserande konstnär. Han uppehöll sig främst i Fränsta vid Ljungan och senare vid Indals-Liden vid Indalsälven med inkvarteringar i olika bondgårdar. Han kom att stanna i området i närmare två år. Brev från Osslund till familjen åren 1897 till 1900 saknas, men han hade skrivit hem till sin mor senhösten 1898 och bodde då hos "skollärare Lindberg" i Fränsta. Helmer reste hem till Umeå under julen och stannade där ett par veckor.

Osslund led av fattigdom och isolering. Under hösten kontaktade han ledarna för Konstnärsförbundets skola, Karl Nordström och Richard Bergh, vilka bad honom sända dem prov på sina arbeten. Karl Nordströms svar till Osslund, skrivet 10 december, 1899, är bevarat (Edith M. Eriksson, 'Helmer Osslund och hans syskon. Tidigare okänd korrespondens i familjearkiven', i Scriptum, april 1999. ss. 24-25):

”Vårt enstämmiga omdöme om dem är, att det ej finnes någon anledning betvifla edra konstnärliga gåfor, att ni äger ett godt och redan utvecklat färgsinne, naturkänsla och - liksom de flesta nordbor - föga känsla för valörer.”

Nordström berättar om förbundets skola och dess målsättning att hos den yngre generationen väcka känslan för det svenska, "vårt lynne, vår karaktär, vårt klimat”. Han ber Osslund skriva och berätta om sig själv och sitt liv och uppmanar honom att ta kontakt med konstmecenaten Pontus Fürstenberg i Göteborg.
Sommaren 1899 sände Osslund ett antal studier till Fürstenberg som prov. Fürstenberg blev intresserad av målningarna och lovade att finansiera Osslunds studier. Från Richard Bergh fick Osslund intyg att han var erbjuden friplats vid Konstnärsförbundets skola under vårterminen år 1900 och från början av februari deltog han i skolans undervisning.

På vårsidan 1899 flyttade Osslund från Fränsta vid Ljungan till Liden vid Indalsälven. Han inkvarterades hos skräddare Skoglund i den högt på norra sidan uppklättrande byn Klärke. Indalsälvens dalgång är här större än Ljungans dalgång vid Fränsta och mörkare i tonen. Älven har grävt sig en djup fåra i Gråberget som lyfter sig högt i tunga, barrskogsklädda formationer. Nedanför Klärke bildar älven ett väldigt ”S” mellan de gran- och furuklädda åsarna. Uppe vid höjderna vid Bodacke, Klärke, Dacke och Järkvissle målade Osslund det väldiga panoramat under sig. Perioden Fränsta-Lindalsliden var av största betydelse för Osslunds konstnärliga utveckling.

Nils Palmgren &. Herje Granberg, "Helmer Osslund", i serien Svenska målare, 1952, ss. 64-65 skriver om denna period:

”I den långa, självvalda isoleringen i Ljungans och Indalsälvens bygder där målaren måste ställa sina egna problem och utan hjälp lösa dem, har han koncipierat sin första originellt norrländska syn. Här har det förnäma, andliga fädernearvet och de djupt i det undermedvetnas värld sjunkna barndomsminnena vävt sig in i de nya, starka och friska upplevelserna. Här har Osslund under en ensam vridning med sig själv funnit sin verkliga miljö.”

Sommaren år 1900 skickade Osslund en stor målning "Sommarkväll i Liden, Indalsälven", samt 14 mindre skisser och studier till Göteborgs konstsalong. Några såldes. I januari 1901 lät han sända de kvarvarande målningarna till museitjänstemannen Georg J:son Karlin i Lund, grundaren av Kulturen, och bad denne exponera dem och om möjligt sälja någon.

En kamrat från ungdomsåren i Umeå, banktjänstemannen Emil Snellman, var även han konstintresserad och målade en del själv. Han genomgick en teckningslärarkurs och tog privata lektioner hos Osslund. Under många år framåt förmedlade Snellman köp av Osslunds konst och köpte även för egen del målningar av honom. Ett stort antal brev från Snellman till Osslund visar hur noggrant han redovisade alla dessa affärer för sin vän. Den aktuella målningen är troligtvis en av de första målningar som ingick i Snellmans samling av verk av Osslund. Målningen, vilken är utförd plein air, utgör möjligtvis en studie till "Sommarkväll i Liden, Indalsälven”, vilken exponerades på Göteborgs konstsalong 1900. Målningen köptes av Snellman och fanns så sent som 1961 kvar i hans sons, överläkare Björn Snellmans ägo (utst. kat., Nationalmuseum, Helmer Osslund - Norrlands målare, 1971, nr. 80 ”Sommarafton, Indalsliden”).

Den aktuella studien utgör en av de tidigaste kända målningarna av Osslund med en välvd överdel. Formatet kan ha valts i avsikt att skapa en illusion av ett fönster vilket ger betraktaren en känsla av att befinna sig inomhus och se ut mot det omkringliggande landskapet. Osslunds mest kända bruk av detta format är hans serie målningar på temat de fyra årstiderna från 1907 beställda av läderfabrikanten och sedermera konsuln Emil A. Matton för hallen i hans hus Blewegården i Gävle (rivet 1907, ”Hösten” finns idag i Nationalmuseum, övriga i privat ägo).