"Människor på väg I".
Signerad C Kylberg. Även signerad CK a tergo. Utförd 1936-37. Duk 89 x 100 cm.
Tidigare i Ruth Kylbergs samling, Stockholm.
Bukowski Auktioner AB, Vårens Moderna Auktion, Stockholm 566, 2012, kat nr 101.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, mars-april 1954, kat nr 95.
Riksförbundet för bildande konst, vandringsutställning nr 143, "Carl Kylberg. Minnesutställning", 1955.
Nordiska Konstförbundet och Kunstforeningen i Köpenhamn, "Mindeudstilling", 17 november - 16 december 1956, kat nr 34.
Aarhus permanente Udstilling, "Mindeudstilling", januari 1957.
Fyens Stifts Kunstforening, Odense, "Mindeudstilling", februari 1957.
Konstakademien, Stockholm, "Carl Kylberg", minnesutställning anordnad av Sveriges Allmänna Konstförening, 2-25 november 1962, kat nr 69.
Moderna Museet, Stockholm, 1976, utställning nr 140, kat nr 35.
Malmö Konsthall, 17 december 1977 - 26 februari 1978, kat nr 66, avbildad helsida i färg sid 66.
Svensk-Franska konstgalleriet, Stockholm.
Brita Knyphausen, "Carl Kylberg", 1965, avbildad sid 219, upptagen i katalogen under åren 1931-1940, kat nr 199, sid 253.
"Carl Kylberg 1878-1952. Oljemålningar, akvareller och teckningar", utställningskatalog, Malmö Konsthall, 1977, avbildad helsida i färg, bild 66.
”Människor på väg” är tillsammans med ”Uppbrott”( I Moderna Museets samlingar) ett av de centrala verken från den intensiva perioden 1936-37. Den representerar en höjdpunkt i ett ”mystiskt ljusdunkelmåleri” som konstnären vid tidpunkten ägnade sig åt. Den vagt antydda bakgrunden med de för Carl Kylberg så karakteristiska svarta horisontala linjerna möter de rena, distinkta färgerna som vibrerar av stark, inneboende kraft men rymmer också en känsla av djupaste kontemplation. ”Var inte alltför tydlig, för det tonfallet blir snart utnött” skriver konstnären i sin dagbok. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttrycka det som syns i själen, något allmängiltigt och allmänmänskligt.
Att Carl Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart - ytterligare en version av ”Människor på väg” gjordes under samma period vilket visar på att han under denna tid var mycket upptagen av filosofiska tankegångar kring människans existens, hennes liv, hennes vandring här på jorden.
I samband med tillkomsten av ”Människor på väg” skriver Carl Kylberg att han under några år försökt gestalta en berättelse om hur ”Människorna upptäcka skönheten”.
”Ett händelseförlopp var det jag ville måla, och så en vacker dag lyckades jag med uppgiften. Dock till min förvåning märkte jag att namnet på tavlan inte var det rätta.(…) Godtroget hade jag drömt om namnet ”när människorna upptäcka skönheten”. Och nu är min tavla färdig – och tvingar fram namnet ”Människor på väg”.
Originalram utförd av konstnärens fru Ruth.
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer