Sigrid Hjertén
För konditionsrapport kontakta specialist
"Opera"
Signerad Hjertén. Olja på duk 73 x 100 cm.
Proveniens
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, Konstauktion no 72, 26 april 1960, kat nr 111, avbildad plansch VI.
Övrig information
Paret Grünewald-Hjertén gick ofta på operan och teatern. Isaac fascinerades i hela sitt liv av kostymerna, dekorerna och kulisserna och Sigrid har vid flera tillfällen fångat teaterns och operans förtrollande värld. Bland annat i motivet "På teatern" från 1915 som är ett av Sigrid Hjerténs mest berömda från 1910-talet och som Bukowskis sålde år 1989. I den målningen är Isaac i fokus när han intensivt tittar på föreställningen. I det aktuella katalognumret, som inte är daterat men bör vara utförd under samma period, är det istället aktiviteterna på scenen som är huvudfokus tillsammans med två figurer i nedre högra hörnet.
Isaac såg Sigrids potential redan 1908 då han på en avslutningsfest på Konstindustriella skolan i Stockholm berömde henne för hennes utmärkta färgsinne och försökte påverka henne att ägna sig åt måleri istället för textil. Kort därefter bar det av till Paris för att gå i lära på Académie Matisse och resten är historia. Matisse själv menade att Sigrid Hjertén var en av hans mest begåvade elever.
I mitten av 1910-talet har Hjertén blommat ut som konstnär. Med en unik känsla för färg låter hon djärvt djupt rött kontrastera mot scenens turkosa fond och figurernas gula och violetta toner. Under denna kreativa höjdpunkt tillkommer flera av Hjerténs mest betydelsefulla verk.
Konstnär
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer