"Kubistisk figur"
Signerad E.Thorén och daterad 1930. Konststen, 39 x 28 cm.
Daterad 1930.
Auktionshuset von Schéele, Malmö, 19 november, 1995.
Privat samling, förvärvad på ovanstående auktion.
Viveka Bosson, F.Holmér, E.Lindegren, E.Östlund, Halmstadgruppen, ny omarb. uppl. 1970, bilddelen nr 116.
Pontus Hultén, Artur Lundkvist m.fl., Halmstadgruppen 50 år, 1979, bilddelen nr 96 (helsidesbild).
Viveka Bosson (red.), Halmstad-Berlin-Paris. Målarresa genom 20-talet, 1984, avbildad sid. 282.
Louise Robbert (red.), Halmstadgruppen 60 år, Liljevalchs konsthall 1989, avbildad sid. 168.
Viveka Bosson, Halmstadgruppen. Ett kraftfält i svensk 1900-talskonst, 2009, avbildad sid. 32.
Esaias (Isse) Thorén (1901-1981) var målare, tecknare och grafiker, men han blev också en av den svenska postkubismens få skulptörer. Av de sex målarna i Halmstadgruppen var det, förutom Thorén, endast Erik Olson som utförde några skulpturer, men Thorén kunde konsten att både snickra och modellera i lera. Han arbetade som ung i flera år i sin fars snickeriverkstad, innan han under senare delen av 1920-talet övergav hantverket för att bli konstnär på heltid. Detta skedde efter en studieresa till Paris 1926-27 i sällskap med Sven Jonson. Efter hemkomsten öppnade de båda vännerna en liten reklamfirma, Modern Reklam, mitt i Halmstad.
1928 lärde Thorén och Jonson känna Gösta Adrian-Nilsson (GAN) på sommarbesök i Halmstad och blev – liksom tidigare bröderna Olson och deras kusin Lorentzon – starkt inspirerade av modernistpionjären från Lund. Så här ödmjukt och beundrande skrev Thorén i ett brev till GAN den 21/8 1928: ”Sedan ditt besök har jag känt mig som en ny människa. Genom Dig har jag fått fördubblad arbetslust och med den hoppet att kanske någon gång i framtiden bli konstnär. Du har förut genom ’Den gudomliga geometrin’ givit mig värdefulla upplysningar som jag försökt följa efter bästa förmåga. /…/ Jag har nu bestämt mig för att endast måla konstruktivt och lägga ’det hederliga gamla styckemåleriet’ på hyllan (GAN-arkivet, Lunds universitetsbibliotek).
Thoréns målningar och skulpturer i slutet av 1920-talet hörde till de mest avancerade inom Halmstadgruppen, då den bildades i augusti 1929, samtidigt med att gruppen deltog i en stor konst- och konstindustriutställning på Kulturen i Lund, där även GAN var en framträdande deltagare. Halmstadgruppen var vid bildandet en postkubistisk avantgardegrupp, innan den under 1930-talets tidiga år successivt övergick till att bli surrealismens pionjärer i Sverige. Thorén växlade under det sena 20-talet mellan GAN-inspirerade sjömän och idrottsmän och nonfigurativa geometriska konstruktioner. De plangeometriska verken utfördes både som målningar och reliefer, vilka formmässigt står varandra nära. En av Thoréns relativt få reliefer är den här aktuella kubistiska figuren från samma år som de plangeometriska strömningarna kulminerade i Sverige med Carlsunds Art Concret-utställning under Stockholmsutställningen 1930. Thorén deltog under beteckningen ”postkubist” med tre oljor i Carlsunds utställning, alla tre med den tidstypiska titeln ”Composition”. Thoréns postkubistiska relief står i sin stränga ytverkan nära dessa plangeometriska målningar. Den är en stramt komponerad lågrelief i konststen, som på kubistiskt vis är delad i flera i ytplanet sammankomponerade abstrakta former. I sin helhetsverkan ansluter den sig väl till ”den gudomliga geometrins” kulmen år 1930 och kan ses som ett av Thoréns främsta verk från hans postkubistiska period. 1962 inköptes ett ex. av reliefen i svartpatinerad brons av Pontus Hultén till Moderna museet i Stockholm.
Lund i oktober 2020.
Jan Torsten Ahlstrand
Fil.lic., Halmstadgruppsexpert
Esaias Thorén, bildkonstnär och grafiker, föddes i Halmstad 1901 och dog 1981. Han var en av medlemmarna i Halmstadgruppen, ett konstnärskollektiv som bildades 1929 och som bestod av Sven Jonson, Waldemar Lorentzon, Stellan Mörner, Axel Olson och Erik Olson. Han är utbildad hos Carl Wilhelmson och har studerat i Paris. Kring 1920-talet målade Thorén postkubistiskt men drar åt purismen, en form av kubism där man ville återupprätta konstens föreställande natur. Och i början av 1930-talet börjar Thorén aktivera sitt surrealistiska bildspråk, något han aldrig övergav, men modifierade. Efter en något tillrättalagd period under 1940- och 1950-talen började hans måleri bli mer utsvävande och eklektiskt. Den politiskt medvetne Esaias Thorén blir under 50-talet medlem i Söndrumskolonin, en något löst sammansatt konstnärssammanslutning i det lilla stenhuggar- och fiskesamhället Söndrum vid Halmstads kustband. Tillsammans med Sven X:et Erixson, Felix Hatz, Vilhelm Bjerke Petersen, och poeter som Elsa Grave och akademiledamoten Erik Lindegren, utvecklar han här sitt konstnärskap ytterligare och hans vilda drömbilder förbyts återigen mot mer stillsamma referenser.
Läs mer