Kan inte nå servern
194
1259665

Jean Tinguely

(Schweiz, 1925-1991)
Utropspris
2 500 000 - 3 000 000 SEK
224 000 - 268 000 EUR
229 000 - 275 000 USD
Klubbat pris
2 500 000 SEK
Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Louise Wrede
Stockholm
Louise Wrede
Specialist samtida konst, Private Sales
+46 (0)739 40 08 19
Jean Tinguely
(Schweiz, 1925-1991)

"Eléments blanc et bleu sur fond noir"

Signerad Tinguely och daterad -55. Väggplatta 50 x 50 cm, djup 9 cm, med element ca 16 cm. Vi tackar Christina Bischofberger för kompletterande uppgifter om detta föremål.

Proveniens

Galerie Burén, Stockholm.
Privatsamling, Stockholm.

Litteratur

Christina Bischofberger, Jean Tinguely, Catalogue Raisonné. Volume I: Sculptures and Reliefs 1954-1968, jämför "Bleu Stable" från 1955, kat nr 45 sid nr 43 .

Övrig information

Tinguely är den mobila skulpturens främste företrädare. Hans maskiner -métamatics - som är gjorda av skrotdelar, rör sig irrationellt, gnisslande och hackigt med plötsliga avbrott. Med sitt ständigt skiftande rörelsemönster utgör de en drift med den perfekta maskinkulturen.

Schweizaren Jean Tinguely (1925-1991) flyttade till Paris 1952 och redan 1954 ställde han ut på Galerie Arnaud, som var ett av de två ”avant-garde” gallerierna i staden. Intresset var mycket stort för rörlig konst vid denna tid och det var första gången efter kriget som man visade ett radikalt nytt material, utanför det traditionella måleriet. Tinguely ställde ut rörliga tavlor som han kallade “automater”, de var svartmålade lådor i vilka vita geometriska former var monterade. I lådan fanns en gömd mekanism med en liten elektrisk motor som driver ett trähjul via en gummirem. Auktiones "Eléments blanc et bleu sur fond noir" från 1955 är en vidareutveckling från denna första “automat”. Det finns varken en början eller ett slut, det är en evighetsmaskin, där formerna i vitt och blått, kanske imorgon, eller om hundra år, hittar tillbaka till sina ursprungslägen.

1955 var ett händelserikt år för Tinguely, han deltog i en grupputställning tillsammans med ytterligare tre unga konstnärer; Agam, Bury och Soto, på det numera mycket välrenommerade Galerie Denise René. Tinguely bytte även till en ny rymlig ateljé, i samma hus som Barncusi verkade. Under våren och sommaren samma år utvecklades Tinguelys konstnärskap snabbt. Hans mekaniska reliefskulpturer blev än mer komplicerade och i september kom konstnären till Stockholm. Månaden därpå, den 8 oktober, öppnades hans utställning på Galerie Samlaren där 12 reliefer och skulpturer visades, alla tillkomna i Stockholm. Det blev stor uppståndelse när Tinguelys verk visades, en dam hotade t.om att tillkalla polis.

Moderna Museets skapare Pontus Hultén skriver om Tinguelys reliefskulpturer i “Jean Tinguely, Méta”: “Tinguely hade, och med all rätt, en känsla av att med sina nya reliefer och skulpturer ha öppnat ett nytt kapitel i den aktuella konstens historia. Vad som speciellt tilltalade honom, var det faktum, att hans maskiner var ett slags demonstration av relativitetens princip, en tillämpad relativism. De demonstrerar den ständiga förvandling som allt är underkastat såvida det inte är nedfruset till -273°.”

Jean Tinguely och Pontus Hultén blev goda vänner i 1950-talets Paris, och idag kan vi beskåda Tinguelys och Niki de Saint Phalles permanenta skulpturgrupp “Paradiset” från 1966 utanför entrén till Moderna Museet på Skeppsholmen i Stockholm.

Konstnär

Tinguely, Jean (1925-1991) Schweizisk målare och skulptör. Föddes och växte upp i Basel. Flyttade till Paris för att skapa sig en karriär inom konsten. Han tillhörde det franska avante-gardet och var en av de konstnärer som undertecknade manifestet för Nouveau réalisme 1960. Han representerar den kinetiska konsten och med sina skrangliga mekanismer har han lånat en del av de mekaniska kompositioner, som gjordes av Picabia under dadaperioden 1917-1919. Tinguelys maskiner fungerar - kanske. De stånkar och skakar och man kan tro att det uppstår nya funktioner och fel, som uppfinnaren inte förutsett. De kallas ”pseudomaskiner” därför att de rör sig utan att fylla någon funktion. Tinguely har skapat maskiner som producerar abstrakt expressionistiska teckningar. Mest berömd är den självförstörande maskinen kallad ”Homage a New York” på Museum of Modern Art i New York.
Samarbetade och gifte sig med Niki de Saint Phalle 1971. Tack vare en generös donation av henne skapades Museum Tinguely, där nu arbeten och exempel på hans konst från alla perioder finns att se vid sidan om tillfälliga inlån. Dessutom finns en stor samling av teckningar och brevteckningar, dokument, utställningsaffischer och fotografier.

Läs mer