Fanerad med jakaranda, rosenträ, mahogny, amarant och björk. Beslag av förgylld mässing. Två lådor, den undre med dekor av rund porträttmedaljong i oval solfjäderskartusch, i övrigt inläggningar av skuggade fält och ränder. Skiva av grön kolmårdsmarmor märkt undertill med rödkrita "Meubelhandlare Lundberg" (Johan L, 1743-1817, verksam i Stockholm). I övre lådan märke efter den idag förlorade signaturens etikett vilken skriven i bläck löd: Gottlieb Iwerson Kongl. Majt:s Slotts Snickare och Schatullmakare, Stockholm 1791. Signaturen dokumenterad 1916 och senast 1988. Längd 104, bredd 53, höjd 83 cm.
Greve Fredrik Wilhelm Ridderstolpe (1730-1816).
Upptagen i hans bouppteckning 1816 på Fiholm i Gula Kammaren: "1 frunt: Bureau med inlagd arbete och marmorskifva.......25-"
Därefter till dottern
Hedvig Ulrika Ridderstolpe (1788-1853) gift med friherre
Gustaf Adolf Hierta (1781-1847), därefter sonen
Carl Gustaf Hierta (1818-1899) därefter dottern
Maria Hierta (1850-1925). såld på
Hoving & Winborgs auktion 25-26/9 1916, nr 28, avbildad plansch
Bukowskis Höstauktion 1988, A 462, nr 543, avbildad färgplansch 10.
Privat samling (förvärvad på ovanstående auktion)
Ernst Fischer, Kongl. slottssnickaren och schatullmakaren Gottlieb Iwersson, Röhsska konstslöjdmuseet, Göteborg 1916. katalognr. 19 (signaturen citerad), avbildad plansch 22.
Ernst Fischer, Svenska Möbler i Bild, Stockholm 1931, jmf byrån bild sid 206.
Auktionens byrås signatur är väl dokumenterad i litteraturen och även om den skrivna etiketten på senare tid sorgligt nog förkommit (efter auktionen 1988) hade något annat namn som upphovsman aldrig kommit på fråga. Byrån ansluter sig nära till två andra byråar av Gottlieb Iwersson i privat ägo, en signerad 1787 den andra tidigare i storsamlaren Erik Brodins samling (köpt på Bukowskis julauktion 1918, nr 147 pl 16). Alla tre är tvålådiga på höga svängda ben och med en porträttmedaljong i en oval solfjäderskartusch. Byråmodellen är av den franska formen som Georg Haupt introducerade i Sverige på 1770-talet, där det raka gustavianska nyklassiska formspråket kombineras med rokokons eleganta spänstighet i de lätt svängda benen. Modellen blev mycket omtyckt och Gottlieb Iwersson gav genom sin personliga proportionering denna form sin karaktäristiska känsla av tyngd. . Likaså dekorelement, såsom porträttmedaljong och geometriska ramverk, kan spåras till Georg Haupts formförråd. Haupt beskrev själv figurmedaljong som ”inlagd Medaillon och antiquet hufvud” i en räkning till prinsessan Hedvig Elisabeth Charlotta 1777. I sina mer ambitiösa möbler använder Iwersson Haupts teknik att skapa skuggningar, med hjälp av linjeornering av mörkare faner, som på auktionens byrå.
Byråns datering är ett bra exempel på att stilövergångar skedde gradvis och inte över en natt. I Gottlieb Iwerssons fall är detta extra tydligt. Efter den gustavianska Iwersson kom att axla Georg Haupts mantel som Stockholms främste mästare och excellera i den sengustavianska tidens släta mahognymöbler. Samtidigt snickrar Iwersson några av sina mest ambitiösa möbler i höggustaviansk stil på 1790-talet, vid sidan av auktionens byrå kan nämnas salongsbordet signerat 1793 sålt Bukowskis vårauktion 2008, A 548, nr 1072.
Att dessa intarsiadekorerade möbler inte var undantag illustreras av att Gustaf Adolf Ditzinger, som övertagit Haupts verkstad, så sent som 1797 i Stockholms Posten annonserade: Uti undertecknads Meubel Magasin uti Huset N:o 49 i Ålands gränd vid Regeringsgatan finnes, utom flere i Ebenisteri inlagde piecer, större och mindre Mahogany chiffonierer.