Gösta von Hennigs

”Allt som är hetsigt, ögonblicksartat och rörligt,
det dyrkar jag och det vill jag återge.”
(Gösta von Hennigs)

Gösta von Hennigs var elev vid Konstnärsförbundets målarskola 1891-93, där Anders Zorn, Richard Bergh och Per Hasselberg var lärare. Han slöt sig särskilt till Zorn och några av von Hennigs porträttstudier bär spår av dennes stil. 1898 blev han medlem av Konstnärsförbundet, som han tillhörde till dess upplösning. Från sekelskiftet förskriver sig en serie gatubilder i blått skymningsljus. De skiljer sig från Eugène Janssons av melankoli och industrialismens ödslighetskänsla präglade gatumotiv genom betoningen av rörelsen; skildrade är åkdon och körsvenner, de sistnämnda stundom i silhuett mot himlen, eller de med hästar förspända spårvagnarna i sekelskiftets Stockholm. En impressionistisk tendens är märkbar.

Det nu aktuella verket "Folkliv på kaj" är ett lysande exempel på konstnärens blåmåleri, där stadens liv och rörelse skildras i en impressionistisk anda så dynamiskt att man som betraktare tycker sig både kunna höra larmet och känna dofterna, samtidigt som den omisskänneliga sekelskiftestonen förmedlar en poetisk stämning och skönhet.

I början av 1900-talet ägnade sig Gösta von Hennigs även åt motiv från det mondäna livet i den då framväxande storstaden och nöjesvärlden. Det Stockholm, som roade sig på Berns, i Sveasalen och i andra nöjeslokaler, möter oss i en serie motiv med utpräglad tidsstämning. Impressionistiska bilder från kapplöpningsbanan omväxlar med snabbt fångade intryck på kaféterrasserna, i maskeradernas festvimmel och varietéernas eldsljus. Framför allt blev det cirkusmiljön som fångade hans intresse och som med åren kom att utgöra hans huvudsakliga motivkrets.

Bland Gösta von Hennigs verk kan nämnas ”Kapplöpning” (Thielska galleriet), ”Scen från en varieté” (Nationalmuseum) och ”På terrassen” (Statens Museum for Kunst, Köpenhamn).