"Romerskt bad"/"Odalisk"
Signerad G. Pauli Roma. Utförd 1881. Olja på duk 64 x 120 cm.
Garvare Johan Erik Lundin, Stockholm; konstnären August Hagborg; Björcks konsthandel, Stockholm, auktion, 28-29 oktober 1924, kat nr 66 (avbildad, Pl. III); direktör Sten Nilsson; Åmells konsthandel, Stockholm; privat samling; Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 580, "Vårens Klassiska", 2-5 juni 2014, kat nr 609; privat samling (förvärvad på ovanstående auktion).
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Georg Pauli - Retrospektiv utställning", 29 mars - 27 april, 1930, kat nr 15, avbildad helsida i planschdelen; Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Makarna Hanna och Georg Pauli - ett konstnärspar", 9 oktober 1997 - 6 januari 1998, kat nr 87; utställningen fortsatte sedan vidare till Jönköpings läns museum, 17 januari - 1 mars 1998, kat nr 87.
Georg Pauli, "Mina romerska år", 1924, omnämnd sid 217; Georg Pauli, "I vår ungdom", 1925, omnämnd sid 222-223;
Hans Henrik Brummer m.fl., "Konstnärsparet Hanna och Georg Pauli", 1998, omnämnd samt avbildad sid 71.
På Bukowskis Klassiska vårauktion 2013 såldes den något större varianten av Georg Paulis ”Romerskt bad”, vilken utfördes i Rom år 1882. Den aktuella målningen är den ursprungliga versionen från 1881 vilken även den utfördes i Rom.
Pauli mötte, under en resa till Venedig 1881, tillsammans med konstnärskollegan Carl Skånberg en annan ditrest svensk, garvare Johan Erik Lundin. Denne kom att av Pauli beställa en: ”figurtavla på längden, ty en sådan passar bäst på den plats jag har ledig i mitt rökrum där hemma” (Georg Pauli, ”I vår ungdom”, 1925, sid 222). Väl åter i Rom, där Pauli höll sig med ateljé, skred han till verket och skapade en miljö som var starkt influerad av tidens intresse för exotism samt historiserande miljöer där konstnärer som Sir Lawrence Alma-Tadema och Lord Leighton framstod som stilens främsta förespråkare. Han färdigställde det aktuella katalognumret och skickade det åter till Lundin i Stockholm men det mottogs inte väl då beställaren ansåg att det inte passade för den avsedda platsen. Pauli återvände då till det romerska badets sensuella miljöer för att utföra den året därpå färdigställda versionen där den badande kvinnan har sällskap av en musicerande slavinna (kat nr 70 på Bukowskis Klassiska vårauktion 2013).
I föreliggande ursprungliga version från 1881 ser vi hur Pauli har låtit sig influeras av den antika arkitekturen men även påverkats av sin samtida svenske kollega i staden, Julius Kronberg, vilken skapade flera liknande ateljékompositioner. Pauli skriver själv i sina memoarer att han inte var mycket för rekvisita, något vi inte märker av i denna målning med ett överflöd av dekorationer och väggmålningar vilket med största sannolikhet var en eftergift åt beställaren. Pauli skriver också om hur han i ateljén i Rom har: ”tvenne tavlor under arbete, den ena en beställning (otroligt men sant) av en grosshandlare […] som gjorde visit i min ateljé. Båda föreställa ’Romerskt bad’, med förgyllda golv och rosenblad i vattnet. Kronberg ligger över mig att jag skall detaljera…” (Georg Pauli, ”Mina Romerska år”, 1924, sid 217). Det röda täcket, på vilken odalisken ligger, var ett lån från Kronbergs ateljé och springbrunnen och satyren är ett blickfång i båda versionerna av motivet. Även om kompositionen skall påminna oss om den svunna storhetstiden i det romerska riket så skiner det sena 1800-talets salongsinteriörer igenom med det tjocka röda tyger, palmen och solfjädern. Pauli kom inte att stanna länge i Italien då han höll på att ”förgås av törst i denna torka på modern konst” (Ibid., sid 215). Men vad hände med målningen efter att Lundin sänt den åter? Pauli gav den till sin gode vän August Hagborg: ”som efter min salongsmedalj våren 1884 gjorde fest på ’Hörnan’ med champis och hyllning” (Georg Pauli, ”I vår ungdom”, sid 223).
Georg Pauli, svensk målare och författare. Studerade periodvis i Stockholm med avbrott för vistelser i Frankrike och Italien. Han utvecklade sin landskapskonst i Barbizon och Grèz-sur-Loing medan han i Rom i den klassiska konsten finner inspiration till det freskmåleri, som kom att sysselsätta honom vid dekoreringen av många offentliga och privata miljöer i Sverige. Från salongsrealism utvecklades hans måleri så småningom i kubistisk riktning. Pauli gjorde också en betydande insatser som debattör och inspirationskälla. Tillhörde en äldre generation än modernisterna, men kan svårligen inpassas i någon bestämd stilriktning eftersom han hör hemma överallt och ingenstans. Han var sin tids teoretiker med våldsamt intresse för allt som var nytt. Kubismen mötte han 1910 och sökte sig sedan till André Lhote, tilltalad av att denne i sitt kubistiska bildspråk aldrig lämnade verkligheten. Pauli stannade även han i kubismens periferi och använde tekniken till dekorativ uppbyggnad av motivet i klara färger. Sina nyvunna lärdomar omsatte han i Sveriges första kubistiska muralmålning, 1912 i Jönköping, Han var hovsam i sitt måleri men desto radikalare som teoretiker när han presenterade de nya strömningarna i sin konsttidskrift Flamman, som utkom 1917-1919.
Bäst representerad på Nationalmuseum och Waldemarsudde i Stockholm samt på Jönköpings museum.