Agnes Cleve
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
"Reminiscens"
Signerad Agnes Cleve. Utförd omkring 1921. Bildyta 69 x 57 cm.
Utställningar
Norrköpings konstmuseum, "Agnes Cleve", 5 juni - 21 augusti, 1988.
Bohusläns Museum, Uddevalla, "Agnes Cleve & John Jon-And - två modernistiska pionjärer", 17 april - 11 juni 1995.
Per Ekström-museet, "Nordiskt Avantgarde 1910-1960", 1996.
Per Ekström museet, Mörbylånga, "Agnes Cleve & John Jon-And", 2010.
Mjellby konstmuseum, "Agnes Cleve - svensk modernist i världen", 10 maj - 7 september 2014.
Oregaards museum, Danmark, "Agnes Cleve - breaking the mould", 1 februari - 31 maj 2015.
Litteratur
Utställningskatalog: Mjellby konstmuseum, "Agnes Cleve - svensk modernist i världen", 10 maj - 7 september 2014, avbildad på helsida sid 191.
Utställningskatalog: Oregaards museum, Danmark, "Agnes Cleve - breaking the mould", 1 februari - 31 maj 2015, avbildad på helsida i färg sid. 191, omnämnd sid 326.
Övrig information
"Reminiscens" kan ses som en milstolpe i Agnes Cleves konstnärskap. Den är med största sannolikhet utförd i början av 1920-talet efter hennes vistelse i München 1921 (i utställningskatalogen på Norrköpings Museums utställning, 1988, felaktigt angiven som utförd 1933). Målningen bär tydliga tecken på en brytning mot 1910-talets manér och formspråk. Hela Agnes Cleves liv hade förändrats radikalt, 1912 genomgick hon en uppslitande skilsmässa från sin första man, advokaten Ernst Lindensjöö och 1915 träffar hon konstnären John Jon-And som blir hennes konstnärskollega och make. Samma år föds deras son Per-Erik och 1921 omkommer hennes son Svante i en drunkningsolycka, ett av de två barnen från det tidigare äktenskapet. En dramatisk period i hennes liv som påverkade henne starkt mentalt och förändrade hennes syn på omvärlden.
Både Jon-And och Cleve hade på 1920-talet påverkats av det tysk-ryska konstnärsparet Vassily Kandinsky och Gabriele Münter som de mött i Paris. I sitt måleri på 10-talet förenade Cleve kubism och expressionism som hon lärt från "Der Blaue Reiter" med futurismens rörelse och färger. Konstnärsparet Jon-And och Cleve rörde sig på den internationella konstscenen och fick där impulser från ny -ismer och rörelser som påverkade deras vardag och måleri. På 20-talet sker ett tematiskt uppbrott som leder Agnes Cleve från modernismen vidare mot ett mer inåtvänt måleri där symboler skapar sammanhang och betydelse för henne. De röda "lysbojarna" och sjömärkena på havet, i oändligheten, kan tolkas som händelser i hennes liv som påverkat henne drastiskt, men fört henne vidare på livets färd.
Konstnär
Agnes Cleve föddes i Uppsala 1876. Hon studerade konst vid Konstindustriella skolan i Stockholm efter avlagd studetexamen. Hon bildade familj och flyttade till Göteborg och studerade konst vid Valand där Carl Wilhelmsson var lärare. Efter en svår skilsmässa flyttade Agnes till Paris 1913, där hon studerade för Le Fauconnier tillsammans med John Jon-And. De gifte sig så småningom. De flyttade en tid till Stockholm och sedan till Göteborg. Paret vistades ofta i sitt sommartorp vid Gullmarsfjorden. Platsen hette Källviken och blev en samlingspunkt för flera konstnärer, bl.a. kan nämnas paret Gabriele Münter och Wassily Kandinsky. Kandinsky var i hemlandet Tyskland ledare för gruppen ”Der Blaue Reiter”. En grupp som företrädde kubism och tysk modernism och utan tvekan påverkat både Agnes Cleve och Jon-And. Cleve har företagit resor för att måla till Sandhamn, Skagen, London, Italien, Holland, Belgien, Nordafrika, Spanien, Turkiet och USA (där hon även var bosatt en tid). I Agnes Cleves produktion återfinns figurtavlor, fönsterutsikter, porträtt, stadsbilder och västkustmotiv. Agnes Cleves konst återfanns på utställningar i Europa ( Paris, Amsterdam, Köpenhamn m.fl.). Omtalad blev hennes utställning tillsammans med bl.a. Sigrid Hjertén i Paris 1937, och hon har klassats av en tysk tidskrift som Sveriges främsta konstnärinna under 1900–talets första hälft. Representerad på Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum, Gävle museum, Norrköpings museum m.fl.
Läs mer