"Iván inför utsikten"
Signerad Hjertén. Utförd 1914. Duk 58 x 43 cm.
Stockholms Auktionsverk, Moderna Kvalitén, november 2002, kat nr 585.
Sven och Maudie Oleruds samling.
Konstakademien, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 1936, kat nr. 48.
Norrköpings konstmuseum, vandringsutställning, "Sigrid och Isaac - modernismens pionjärer", 2002, kat nr. 16.
Arken - Museum for Moderna Kunst, Danmark, "Sigrid och Isaac - modernismens pionjärer", 2002, kat nr. 16.
Utställningskatalog, "Sigrid och Isaac - modernismens pionjärer", avbildad i färg sid 63.
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", Norstedts, 2008, avbildad sid. 77.
I början av 1900-talet reste en grupp svenska konstnärer till Paris för att ta del av de nya konstnärliga vindarna. De vände ryggen åt de traditionella konstakademierna i Stockholm och valde i stället att studera för den moderne mästaren Henri Matisse. Gruppens frontfigurer, som kom att kallas för Matisse-eleverna, var Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Leander Engström, Nils Dardel och Einar Jolin. Genom att utforska färgen och formen lade de grunden för en radikal förändring i sättet att skapa och se på konst. Matisse-eleverna var avantgardet som banade vägen för den moderna konsten i Sverige.
Efter återkomsten till Sverige gifte sig Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén 1911 och samma år föddes sonen Iván. Några år senare skaffade sig paret 1914 en stor ateljé vid Stadsgården i Stockholm. Utsikten härifrån och sonen Iván kom att bli en stor inspirationskälla för dem båda, men framför allt för Sigrid, som var den av de två som hade huvudansvaret för Iván och som därmed var mest bunden till hemmet.
I auktionens målning, utförd just året 1914, står Iván i förgrunden vid ett fönster och tittar ut på kajen nedanför som sjuder av liv och rörelse. Det är den moderna staden som avbildas, med nyheter som lyftkranar, ångbåtar och ånglok som förbättrade livet för den moderna människan. Färgskalan är högt uppdriven och visar på Sigrids utsökta skicklighet med toner och valörer. Perspektivet är djärvt med branta diagonaler som på ett dramatiskt sätt skär igenom motivet.
Under mitten av 1910-talet utför Sigrid Hjertén några av hennes viktigaste verk, där flera hänger på museer eller institutioner.
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer