Sigrid Hjertén

Enligt utställningskatalogen från Moderna Museet 1964 är Sigrid Hjerténs målning "Utsikten från Katarinavägen" utförd 1914. Målningen är signerad på dukens baksida och där även daterad 4 oktober 1923. Dateringen måste således avse signeringen och inte målningen i sig. Troligen var det så att målningen såldes 1923 och då signerades, ett förfaringssätt som inte är ovanligt för konstnärer. Det är viktigt att komma ihåg att 1914 var det ännu svårt för Hjertén att sälja sina verk. Det gick något lättare för Grünewald men de levde under ekonomisk press, och hade dessutom sonen Iván att försörja. För att bättra på försäljningen tryckte de upp inbjudningskort till särskilda ateljémottagningar. Grünewald skrev vid den här tiden att ateljén var full av målningar och huvudet fullt av idéer men såväl skafferi som portmonnä "äro tomma". När makarna Hjertén-Grünewald deltog i Baltiska utställningen i Malmö 1914 utpekades deras sal särskilt av en recensent: "..här stannar man en stund med häpnad, undrande och spörjande om detta får kallas konst. Grünewald är som sagt ej ensam om det svaghetstillstånd, som målningarna synes röja. Det är en hel grupp, som målar likadant, och vi anteckna namnen Sigrid Hjertén, Einar Jolin, Nils Dardel och Leander Engström." Så någon populär konstnär som fick sälja sina verk var Sigrid Hjertén inte i mitten på 1910-talet. Motivet till målningen är hämtat från ateljén på Katarinavägen i Stockholm där utsikten över Stadsgården blev ett kärt återkommande motiv för båda makarna Hjertén-Grünewald. Karaktäristiskt för Hjerténs hamnbilder från denna tid är blandningen av varma och kalla färger - det röda och blågröna i kontrast samt fokuseringen på den moderna maskinella aktiviteten där lyftkranen spelar en central roll.