Sigrid Hjertén
För konditionsrapport kontakta specialist
"Kalkstensklippan, St Aubin"
Signerad Hjertén. Utförd 1921. Pannå 38 x 46 cm.
Utställningar
Skånska konstmuseum, Lund, Separatutställning, 1938.
Nationalmuseum, Stockholm, 1949
Riksförbundet för bildande konst, utställning nr 67.
Moderna Museet, Stockholm, "Sigrid Hjertén - En retrospektiv utställning av målningar", april - maj, 1964, kat nr 48.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 1995, kat nr 46.
Blaafarveværket, Aamot, "Det söte liv - Kolorister i nord 1910-20", 11 maj - 30 september 1996.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén - en mästerlig kolorist", 10 februari - 26 augusti 2018, kat nr 58.
Litteratur
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, utställningskatalog "Sigrid Hjertén - 17 mars - 28 maj", 1995, avbildad i svartvitt sid. 20, omnämnd sid. 21, färgplansch 46.
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", Norstedts, 2008, avbildad sid. 120.
Görel Cavalli-Björkman, "Kvinna i avantgardet. Sigrid Hjertén. Liv och verk", Albert Bonniers förlag, 2017, omnämnd sid 283, avbildad sid. 286.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén - en mästerlig kolorist", 10 februari - 26 augusti 2018, kat nr 58, avbildad sid. 86.
Övrig information
1921 målade Sigrid Hjertén för första gången den dramatiska klippkusten vid Saint-Aubin-sur-Mer, i Normandie. Året innan hade familjen Hjertén/Grünewald efter nästan tio år i Sverige återvänt till den franska huvudstaden. Hjertén sökte sig under 1920-talet allt oftare utanför staden, både för att komma bort från stadens buller men också för att få inspiration av livet i små byar och naturen i kuststäderna. Efter 1910-talets många porträtt av familjemedlemmar och framförallt av sonen Iván, blir de rena människoskildringarna allt mer sällsynta. Omgivningen får ta större plats, både i målningar av staden och av naturen.
Anders Wahlgren skriver om det aktuella katalognumret "Den dramatiska klippkusten i Saint-Aubin-sur-Mer med sina stora klippor - falaiserna - är målningens motiv. Ett oväder närmar sig. De hundra meter höga kritklipporna störtar rakt ner i vattnet. Vid ebb bildas långsträckta stränder utmed kusten. Sigrid blir tagen av de monumentala klipporna och hon återkommer till detta motiv flera gånger i livet, precis som Carl Fredrik Hill, som hade målat denna kustremsa 50 år tidigare. Det finns drag som påminner om Hills expressiva målningar. Detta konstnärskap och Ernst Josephsons måleri upptäckte Sigrid tidigt. Här dämpar hon färgen och låter det hårda sommarljuset reflekteras i den vita klippan mot en mörk himmel. En ljus horisont kontrasterar mot svarta segelbåtar och två små figurer som samlar musslor vid strandkanten." (Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", 2008, sid. 120.)
Konstnär
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer