Birger Kaipiainen
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
skulptur, spov, keramik och metall, Arabia, Finland 1958.
Keramik, ben och näbb av metall, på metallplatta. Målad polykrom dekor av klockor, mm. Signerad KAIPIAINEN ARABIA. Höjd 53 cm, längd ca 62 cm.
Lagning på huvudet, en sten på bröstet ersatt, smärre retuscher, litet nagg på stjärten.
Utställningar
Skulpturen utställd på Birger Kaipiainens soloutställning, Wärtsilä, Helsingfors 1958.
Övrig information
Birger Kaipiainen (1915-1988) var en keramiker med ett säreget och alldeles speciellt formspråk som uppvisade en rik fantasivärld. Kaipiainen anställdes vid Arabia redan som 22-åring år 1937 och stannade där till 1954 då han gjorde en sejour vid Rörstrandsfabriken mellan 1954 och 1958 innan han återvände till Arabia för att arbeta kvar där fram till sin bortgång år 1988.
Kaipiainens tidigaste produktion var inspirerad av bland annat den bysantinska konstens formspråk och han använde sig ofta av en sgraffito-teknik där dekorerna skrapades fram.
De dekorativa och blomstrande fat ur Kaipiainens senare produktion, vilka han kanske är som mest känd för, byggdes oftast upp med reliefverkan av keramiska kulor. Glasyrerna var många gånger färgstarka och intensiva, ibland iriserande lysterglasyrer. Förutom blommor och frukter figurerade även olika djur i Kaipiainens fantasivärld och han återkom många gånger till sitt favoritmotiv med fåglar i huvudrollen.
Rent skulpturala motiv med spovfåglar började Kaipiainen experimentera med i slutet av 1950-talet.
Kaipiainen erhöll Grand Prix vid Triennalen i Milano för en spov-skulptur år 1960.
Auktionens spov är utförd år 1958 och har en kropp helt i keramik. Dekoren visar en mängd olika klockor, ett återkommande motiv i Kaipiainens bildvärld, vilket sägs ha påmint Kaipiainen om ungdomsvännen Kuovi som talat om flyttfåglarnas inneboende klocka.
Skulpturen förebådar de pärlfåglar som kom att göra Kaipiainen internationellt känd. De utfördes genom att först skapades ett stålskelett som upp byggde formen, detta bekläddes med handtrillade keramiska pärlor och försågs ibland med andra dekorativa element.
Formgivare
Den finländske formgivaren Birger Kaipiainen började sin karriär vid Arabias konstavdelning år 1937 och fann snabbt sitt eget sätt att skapa konst. Under de tidiga åren av sin karriär upplevde Kaipiainen förluster i sitt personliga liv, vilket tillsammans med det kommande vinterkriget kastade en mörk skugga över början på karriären som konstnär. Detta manifesterade sorg och längtan i hans tidiga verk. Verken domineras av eteriska, sagolika karaktärer avbildade i pastellfärger, där man kan se hänvisningar till tidig italiensk renässans samt en längtan efter en vackrare värld.
På 1950-talet började Kaipiainens arbete att få tredimensionalitet och mer grafisk stilisering. Färgschemat blev också gradvis mörkare och mer intensivt. Kaipiainen tillbringade åren 1954–1958 i Sverige och arbetade som studiokonstnär vid Rörstrands porslinsfabrik. Under den tiden kunde konstnären förverkliga sig själv och hans produktion började röra sig i en alltmer surrealistisk riktning. Ett återkommande tema under årtiondet blev kvinnliga figurer med runda ansikten och slanka halsar, som antingen steg ut från bordet eller väggytan eller stod fria som totemiska figurer.
Efter att ha återvänt från Sverige var Kaipiainen redan en välkänd konstnär både hemma och utomlands, och han fick också mer frihet att uttrycka sig vid Arabias konstavdelning. Under den tiden, började förutom formen, också objektets yta att bli central i Kaipiainens produktion en konstnär som följde sin egen väg. På 1960-talet försedde Kaipiainen sin konst med keramiska pärlor, gängade på järntråd samt fästa på ytor av skapade av tallrikar, vilket ansågs häpnadsväckande. Samtidigt blev mänskliga figurer mindre och mindre framträdande motiv, och verken började bli allt större och mer utsmyckade.
Läs mer
