"Begravningsfölje, Nyåker, Nordmalings socken, 1956", ur "Byn med det blå huset"
Signerade Sune Jonsson a tergo. Gelatinsilverfotografier 18 x 23,7 cm per del. Samramade 37,5 x 157 cm.
Direkt från fotografen till nuvarande ägare.
Sune Jonsson, "Byn med det blå huset", 1959, avbildad sid 113-115.
Bilden på begravningsföljet är tagen av den då 26-årige Sune Jonsson som återvänt till sin barndoms hembygd. Tre år senare kom bilderna att ingå i hans debutbok ”Byn med det blå huset” som år 1959 lämnade Nordisk Rotogravyrs tryckpressar i Solna. Just dessa fem vintagebilder har troligen använts i arbetet med den eftertraktade förstaupplagan och förvärvades direkt från Sune Jonsson av nuvarande ägare för flertalet år sedan.
Sune Jonsson, 1930-2009, var fotograf, författare och filmare. Han gav ut mer än 25 böcker under sin livstid. Redan från år 1961 blev han knuten som fältetnolog på Västerbottens Museum i Umeå. På museet finns idag Sune Jonsson Center för dokumentärfotografi som förvaltar hans rika bildarkiv. Jonsson erhöll Hasselbladspriset 1993.
Sune Jonsson var uppvuxen i Nyåker en by långt norrut, där bägge föräldrarna längtade bort från hembygdens torftighet. Med siktet ställt mot Stockholm gick flyttlasset snart söderut där pappan skulle komma att öppna fruktaffär på Nockeby torg.
På Kungsholmens Gymnasium kom Sune Jonsson i kontakt med fotografin genom skolans fotoklubb. Tillsammans med kamraterna gjordes utflykter till naturen. Lyriskt skildrades lövsprickning, backsippor och vågskvalp i motljus. I Fotografisk Årsbok för år 1954 var han publicerad med tre bilder. På sommarloven mellan studierna hade Sune Jonsson fått vikariejobb på dagstidningen Västerbotten-Kuriren. Med kamera och penna återvände Sune Jonsson till platser han mindes från barndomen. Två tidningsreportage från den tiden - ett religiöst tältmöte vid infarten till byn och en folklig gårdsauktion, kom att bli de första bildsviterna till det kommande debutverket. Flera bilder föreställde kyrkogårdsarbetaren Hjalmar Nyberg i sitt arbete med att gräva en grav. Samt begravningsföljet som allvarsamt bär ut kistan från Nyåkers kyrka. Fotografierna var tagna från översta öppningen i kyrktornet. Rolleiflexen hölls ut med utsträckta händer så långt det gick och fotograferades rakt ner.
I uppslagsverket ”The Photobook: A History” från 2004 är ”Byn med det blå huset” listad som en av världens viktigaste fotoböcker. Här jämförs han med fotografer som Walker Evans och W Eugene Smith. Förutom förstaupplagan från 1959 har Jonssons bok kommit ut i ytterligare två upplagor, 1972 och 1989.
I verkligheten fanns det aldrig ett blått hus i byn. I Sune Jonsson subjektiva realism var färgen blå en sinnebild för det avvikande. Att se sig avgränsas från byns gemenskap. Eller fanns det i valet av den blå färgen en avsedd syftning till romantikens symbolspråk? Där det blå, betecknade den poetiska människans längtan, bort från vardagens verklighet?Kärleksfullt tillägnas boken den enkla vardagsmänniskan. I en by som endast ägde den egenskapen, att vara en by lik alla andra. I boken skildras med stor värme vardagslivet i Västerbottens inland i slutet av 1950-talet. Om torparlivets hårda slit, om oförrätter och elände. Men också om hemfödsel, varma ögonkast vid köksbordet och om dans i den vita sommarnatten.