FLINTLÅSPISTOLER, ett par, av Petter Rundberg (1718-80), mästare 1752.

Rundberg, Petter, f 29 okt 1718 i Gränna landsförs, d 1 nov 1780 i Jönköping, Kristina. Föräldrar: torparen Mikael Persson R o Annika Jonsdtr Frindström. Elev hos stockmakarmästaren Jöns Ahlgren i Huskvarna sept 39, lärling där 23 nov 39, gesäll 5 nov 43, medl av stockmakargesällskapet 2 dec 43, mästare vid pistol- o stockmakarämbetena vid K M:ts gevärsfaktori, Jönköping, 4 sept 52, övermästare där 13 aug 54, besiktningsrustmästare där 13 okt 55.
Text av Kåa Wennberg:
I sept 1739 började R på prov hos stockmakarmästaren Jöns Ahlgren i Huskvarna. Försöket slog väl ut och mästaren var nöjd. Två månader senare skrev Ahlgren hos stockmakarämbetet in R hos sig på fyra år som lärling, utfäste sig att till nästa sammankomst från prosten i Gränna skaffa bördsbrev att hans lärling var "av äkta börd" och erlade en inskrivningsavgift på 1 dlr 16 öre smt. R, som blev upptagen som medlem av Ahlgrens familj, lyckades senare förmå sin två år yngre bror Gustaf att ägna sig åt samma hantverk. Vid mästarsammanträdet i nov 1743 då bröderna "utstått sin lärotid" blev de av respektive mästare "lösgivna ur läran" och av ämbetet förklarade "ärliga gesäller". Som gesällprov hade de förfärdigat varsin "dragone musqvete ståck".

I mars 1744 begav sig R och Gustaf ut på gesällvandring. Färden ställdes först till Sthlm där det är mycket troligt att de under året arbetade under ledning av den välkände mästaren David Bars. En kortare tid i början av 1745 arbetade de också hos Jonas Schertiger d y innan en längre utlandsvistelse tog sin början. I mars s å beviljade Krigskollegium dem ett anslag på 200 dlr vardera. Deras första resmål blev Berlin där de verkade ett år. Därefter gick färden till Dresden och Kassel där de dock hade svårt att finna något arbete. Likartade problem mötte i Frankfurt och Strasbourg. Färden gick därför vidare till Lunéville i Lothringen där bröderna arbetade hos "kongl bössmakaren" i åtta månader innan resan fortsatte till Paris.

I Paris stannade de en längre tid; de arbetade hos de mest berömda gevärssmederna och förkovrade sig "uti graverande samt guld- och silverinläggningar på gevär". Den sv ministern i Paris, C F Scheffer, skrev till Krigskollegiet och berömde brödernas flit och skicklighet och utverkade ökade anslag till dem.

1751 lämnade bröderna Paris för att återvända till Sverige. Under ett uppehåll i Zweibrücken insjuknade Gustaf och avled. R anlände till Sthlm i nov s å i avsikt att inrätta egen verkstad. Som skäl anförde han att han förvärvat "godhet att förfärdiga dugliga och emot varandra svarande gevärsdelar, så att låset må bliva kvickt och geväret skjuta riktigt" och "att göra sicile-rat eller upphöjt arbete, och gravera och sticka, samt lägga in med guld eller silver".

I maj 1752 uppsökte emellertid R Jönköpings faktoriöverdirektör och anmälde sig till "mästerskaps vinnande vid Jönköpingsämbetet samt förelades mästerstycke". 4 sept s å hölls allmän sammankomst av pistolmakarämbetet i närvaro av överdirektören Fredrik Ehrenpreus (bd 12), åldermannen Jonas Engwall, bisittarna Sven Rundberg, Johan Rosengren, Anders Wettergren, Lars Ronge och 112 övriga pistolmakarmästare. R:s mästarstycke, som bestod av ett "stycke damascherad hagelbyssa, vartill han förfärdigat lås, beslag och stock", uppvisades, och han förklarades värdig att bevista ämbetets sammankomster utan att erlägga någon avgift. På eftermiddagen samma dag hade stockmakarämbetet sitt sammanträde. Även här var Ehrenpreus närvarande med åldermannen Jonas Hultman, bisittaren Jöns Rundqvist och alla stockmakarmästare. Samma mästarstycke uppvisades och då detta "utan all motsägelse kan sägas vara ett ibland de vackraste mästerstycken som hos det lovl stockmakareämbetet blivit upptett, förklaras Rundberg för en skicklig och färdig mästare av stockmakarämbetet". Knappt två år senare utfärdade Krigskollegium på förslag av Ehrenpreus fullmakt för R att "vara övermästare uti allt det finare gevärs arbetet vid detta Kongl Maj:ts gevärsfaktori, varest han nu således har att överse allt sådant arbete som säljas till private, varav en så lindrig procent av betalningen kommer honom att bestås, som herr överdirektören kan finna skälig".

I början av sept 1755 avled faktorimästaren Magnus Berg och i hans ställe förordnades R att ingå i en kontrollkommmission som i Sthlm skulle undersöka orsakerna till en krånglande gevärsleverans. Omständigheterna kring detta ledde till att R en dryg månad senare befullmäktigades som besiktningsrustmästare vid faktoriet.

Som mästare var R tvungen att hålla egen verkstad. Sommaren 1754 skulle avlidne pistolmakaren Lars Blekbergs gård säljas på auktion. R ville köpa den men saknade kapital. Ehrenpreus beviljade emellertid ett lån och R kunde inropa halva gården. Genom sitt giftermål lyckades R så småningom utvidga sitt bostads- och verkstadsinnehav och kunde därmed skaffa sig lärlingar och gesäller och driva en omfattande vapen tillverkning.

R signerade oftast sina gevär "P: Rundberg" på låsblecket och piporna med initialerna P. R. B. – graverade eller inlagda med silvertråd. Pistolparen signerade han oftast "P: Rundberg" på den ena pistolens låsbleck och 'JönKöping" på den andra. – Vid 62 års ålder nedlade R för alltid sina pistol- och stockmakarverktyg och därmed gick en av de förnämsta hantverkarna och kanske den märkligaste mästaren vid Jönköpings faktori ur tiden.