"Blomstergången"
Signerad Carl Kylberg. Utförd 1938. Olja på duk lagd på masonit 53 x 60,5 cm. Ramen utförd av konstnärens hustru Ruth.
Tidigare i Dr Nils Håkanssons samlingar, Leksand; privat samling.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Minnesutställning", 1954, kat nr 110.
Brita Knyphausen, "Carl Kylberg. Färg och idé", 1965, upptagen i katalogen under nr 220.
Konstverken som tillkom i slutet av 1930-talet och början av 1940, hör utan tvekan till de mest intressanta och fulländade som Carl Kylberg skapade. Under denna period överväldigas man av exalterade färgmöten, med sprudlande koloristisk ysterhet där motiven växer fram ur skyar av färg. Spänningen mellan det tidlöst kosmiska och ögonblickets intryck av det närliggande känner man i hela Kylbergs produktion. Naturkontakten, teckningen, formen och kompositionen är viktiga i hans verk. Ofta förnimmer man också det klassicistiska draget under färgskikten, han liksom fördelar bildelementen och infogar dem i en bildarkitektur. Grundläggande struktur, byggd av horisontaler och vertikaler skapar väl disponerade scenrum besläktade med dem man möter hos klassicister som Poussin och Cézanne.
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer