Erik Olson
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Concret 1930 - Composition N"
Signerad Erik Olson och daterad 1930. Pannå 58,5 x 78,5 cm.
Proveniens
Förvärvad direkt från konstnären.
Därefter i gåva till nuvarande ägare.
Utställningar
Riksförbundet för bildande konst, utställning nr 110 "Léger och nordisk postkubism. Berg, Carlsund, Clausen m.fl.", 1952-1953.
Riksutställningar, utställning nr 122, "Vår tids klassicism", kat nr 23.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Erik Olson", 15/10-2011 - 26/2 2012.
Litteratur
Red. Viveca Bosson, "Halmstad-Berlin-Paris - målarresa genom 20-talet", Stiftelsen Halmstadgruppen, 1984, avbildad sid 268.
Viveca Bosson, "Erik Olson - en sökares vandring", Halmstad 2001, avbildad sid 145.
Övrig information
1924 hamnar Erik i Fernand Légers Académie Moderne mitt bland nyskapande Montparnasse-kubister i opposition mot krig och våld. 1927-35 är Erik åter bosatt i Paris, ett Frankrike fortfarande härjat av världskrigets förödelser. Man målade inte längre av den värld av föreställande former som genom kriget kom att upplevas som förstörbar materia och kunde påminna människor om den söndertrasade värld de nyligen genomlevt. Man tog därför avstånd från avbildande naturalism.
Montparnasse-kubisternas fria lek med färger och former, deras immateriella rytmiska konst skapade ny livskraft, skönhet och hopp som skulle hjälpa människor att överleva krigets materiella fördärv. Av denna anda genomsyras även Sökaren Erik Olsons Concretism 1927-30. I gruppen Cercle et Carré, där grundläggande former var cirkeln och kvadraten, deltar Erik Olson i dess första och enda utställning i april 1930 tillsammans med Arp, Léger, Mondrian, Ozenfant, Pevsner, paret Delaunay och Franciska Clausen. Utställningen blir väl mottagen. Var och en tillför något nytt, rationalism uppblandas med mystik och metafysik. Formerna befrias från tyngdlagen, ämnet förlorar betydelse och man fascineras även av det osynliga. En sorts ”andliga rymder” tar gestalt.
Hösten 1930 deltar Erik även i ”Art Concret” i Stockholm, som snart får tillnamnet ”konkretistfiaskot”. Sverige som ju inte varit med i kriget var ännu inte moget för konkretismen. ”Efter det fruktansvärda destruktiva första världskriget sökte vi oförstörbara former som vi fann inom geometrin”, förklarade den franske konstnären Jean Hélion om Art Concrets uppkomst.
I efterkrigstidens Paris kändes det naturligt att söka vissa beständiga - för att inte tala om eviga värden. Man gick tillbaka till de gamla grekiska filosoferna Platon och Pythagoras där geometrin och matematiken intog en särställning. Talen ansågs i antiken som ”tingens sanna väsen”, det verkliga i motsats till flyktiga sinnesrelationer i vårt vardagliga liv. Pythagoréerna såg matematiken som ”själens reningsmedel” och Platon talar i ”Timaios” om en ”gudomlig geometri” som kunde underlätta för själen att nå fram till ”de eviga sanningarna”.
Allt detta genomsyrar även Eriks konkretism, där matematiska proportioner som ”gyllene snittet” skapar nya världar och ny skönhet, ofta även i samklang med arkitektur och monumentalt måleri.
Viveca Bosson, oktober 2019.
Konstnär
Erik Olson föddes 1901 och växte upp i en enkel sjömansfamilj i Halmstad. Redan i unga år visste han att han ville bli konstnär, 1915 bildar han gruppen Gnistan tillsammans med brodern Axel Olson och kusinen Waldemar Lorentzon. Hans debut sker vid en amatörutställning i Halmstad 1919 då han upptäcks av konstkännaren Egon Östlund som förmedlar kontakt med konstnären Gösta Adrian Nilsson (GAN). Mötet med GAN påverkar honom starkt, då denne stöttar Erik och vidgar hans horisonter mot den europeiska avantgardekonsten. 1924 kommer Erik Olson till Paris där han ingår i Fernand Légers första elevkull på Académie Moderne. Han bosätter sig i Paris mellan 1927 och 1935 och är en bidragande faktor till att föra in surrealismen i Norden. I den franska huvudstaden ställer han ut med den konkretistiska gruppen Cercle et Carré och han deltar i flera av de stora internationella konkretist- och surrealistutställningarna världen över, bl.a. med Mondrian i New York 1964 som enda representant från Skandinavien. 1935 går flytten till Danmark där han blir medlem av en dansk surrealistgrupp i Köpenhamn. 1940 blir hans konst svartlistad av nazisterna och sommaren 1944 flyr Erik Olson det tyskockuperade Danmark och för att bosätta sig i Halmstad, där han ställer ut med Halmstadgruppen, vars medlem han varit sedan 1929. Präglad av surrealismen byggde Erik Olson broar till det undermedvetna, till drömmarnas och visionernas land. Under 1930-talet ser flera av hans mest visionära verk dagens ljus och under 1960- och 70-talen återkommer stråk av surrealism i hans konst i extatiska och erotiska rymdfärder, nyuppfunna mytologiska gestalter och labyrintiska rymder med så kallade "omöjliga perspektiv". 60-talets apokalyptiska orosmoln och flodvågor förvandlas under 70-talet till skimrande ljusmålningar, vilka inspirerades av tidvattnet och rymden i Bretagne. 1971 fick han Prins Eugen-medaljen som delas ut för "framstående konstnärlig gärning". Erik Olson avled 1986.
Läs mer