Skidåkare
Signerad GAN. Gouache 40 x 31,5 cm.
Stockholms Auktionsverk, Höstens Moderna auktion 22 november, 1999, kat nr 469.
Ursprunget till GANs fascination för idrottsmän och atleter går tillbaka till tiden i Berlin 1913-14 och därefter. I katalogen till GAN-utställningen på Mjellby konstmuseum i Halmstad 2002 skriver Jan Torsten Ahlstrand: ”Efter hemkomsten till Lund i augusti 1914 hyrde GAN ett rum vid Idrottsgatan på Väster, nära Idrottsplatsen, där han kunde göra studier av muskulösa unga män i rörelse. Han inspirerades till några futuristiskt betonade målningar av idrottsmän, en höjdhoppare, en kulstötare och några fotbollsspelare […] GAN tilltalades särskilt av hårda och kampfyllda sporter som fotboll, boxning och rugby och såg i dem en symbol för kampen om tillvaron. Bland hans litterära favoriter fanns Jack London, vars socialdarwinistiskt och nietzscheanskt färgade romankonst hade gjort ett starkt intryck på honom.”
GANs intresse för idrotten var flerbottnat. Idrotten var för hundra år sedan ett nytt och vitalistiskt samhällsfenomen, som blev en del av det framväxande moderna samhället. GAN med sitt alerta inresse för det som låg i tiden blev en av de första konstnärerna i Europa att måla idrottsmän i modernistisk stil. Men idrotten blev för GAN mer än en modernitetssymbol: studierna och målningarna av atletiska idrottsmän röjer också ett förtäckt homoerotiskt intresse. Den fria idrotten och de flesta andra sporter vid denna tid var alltjämt en rent maskulin angelägenhet och GAN hade en stark dragning till atletiska unga män.
Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.
Läs mer