Wilhelm Kåge
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
skål och teburk, Gustavsberg ca 1924.
Fajans, celadontonad tennglasyr, dekor i hög relief av blad och blommor., signerade GUSTAVSBERG KÅGE 1924, burken med otydlig datering, 1924 eller 1927. Skålen diameter 25 cm, höjd 12,5 cm, burken 12 x 12 cm, höjd 16 cm.
Teburken med litet nagg på mynningen under locket, smärre glasyrkrackelyr.
Utställningar
Modellerna med celadontonad tennglasyr tillverkades av Gustavsberg kring 1925 och visades på världsutställningen i Paris 1925 och på "Swedish Contemporary Decorative Arts" på Metropolitan Museum of Art, New York 1927. En större skål inköptes till samlingarna i Metropolitan Museum of Art, New York.
Litteratur
Nils Palmgren, "Wilhelm Kåge konstnär och hantverkare" Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1953. Se sid 120-123.
Gunnela Ivanov, "Swedish Grace", Orosdi-Back 2017, se modellerna avbildade sid 518.
Formgivare
Wilhelm Kåge var en svensk konstnär och keramiker. Kåge är känd för sin keramik för Gustavsbergs porslinsfabrik, där han var konstnärlig ledare 1917–1949. Kåge studerade från 1910 under Carl Wilhelmsson på Konsthögskolan Valand i Göteborg samt senare under Johan Rohde i Köpenhamn där han lärde känna Gösta Adrian-Nilsson (GAN) och blev närmare bekant med den moderna konsten. Han studerade grafisk konst i München och började sin konstnärliga yrkesverksamhet med att utforma affischer för teatrar och utställningar mm. Kontakten med Gustavsberg förmedlades genom Svenska Slöjdföreningen, då Gustavsberg behövde nya produkter för Hemutställningen på Liljevalchs 1917. Han kom att rita ett 30-tal olika serviser men också konstgods, färgglada fajanser, stengods och olika konstgodsserier som Carrara, Surrea och Våga. År 1942 startade Kåge tillsammans med Stig Lindberg Gustavsbergs Studio som kom att bli ett slags estetiskt laboratorium för konstgods.
På Stockholmsutställningen 1930 presenterade Kåge Gustavsbergs blivande försäljningssuccé ”Argenta”, en konstgodsserie främst glaserad i grönt men även i rött, blått, brunt och celadongrönt och målad med olika silverdekorer efter Kåges skisser. Argenta blev mycket populärt och tillverkades ända in på 1970-talet. På Stockholmsutställningen presenterades även det kraftfulla stengodset ”Farsta” vilket blev det som kom att ligga Kåge själv närmast om hjärtat och som han fortsatte att experimentera med hela livet. Pjäserna blev allt bättre med åren och de mest imponerande och många av mest eftersökta föremålen skapade Kåge under 1950-talet.