Carl August Ehrensvärd

Ett profilporträtt av Ehrensvärd föreställande Meijerfeldt likaledes betitlat”Général Meyerfelt” i Ehrensvärds hand, penna och grått bläck, 16.8 x 16 cm., finns i Nationalmuseum (NMH212/1968).

Ehrensvärd har avporträtterat den kände generalen som en murbräcka, ett belägringsvapen som sedan antiken använts för att göra hål i fästningsmurar. Den utgörs av en lång och grov ekbjälke, som i främre ändan är försedd med en metallskoning, vanligen i form av ett gumshuvud (latin aries). I Ehrensvärds bild fyller gumshuvudet en annan funktion, nämligen att göra Meyerfeldt till åtlöje, då Ehrensvärd hade en historia med dennes hustru. ”Bära hornkrona” är ett gammalt svensk uttryck för en bedragen man som har sitt ursprung i Molières, ”L'ecole des maris”, en komedi i tre akter som utkom i svensk översättning 1741. Amorfiguren som avlossar en pil mot soldaterna förefaller vara Ehrensvärds sätt att uttrycka det moderna deviset ”Make Love, not War”.

Ehrensvärd utförde flera satiriska teckningar i vilka Meyerfeldt förekommer (S.-Å. Nilsson, op. cit.). Den långe och gänglige Meyerfeldt hade en en utmejslad profil, som Ehrensvärd finslipade, hans huvud hamnar t o m på en schackpjäs, en springare.

Johan August Meyerfeldt d.y. var son till general Johan August Meyerfeldt, d. ä. (1664-1749). Han tjänstgjorde i såväl svenska som utländska arméer och deltog bland annat i Sjuårskriget. Efter att Anjalaförbundet besegrats blev han utnämnd till befälhavare över stridskrafterna till lands i Finland under Gustav III:s ryska krig 1788–1790. 1790 blev han utnämnd fältmarskalk. Han blev utnämnd till ledamot av kungliga Musikaliska Akademien den 26 januari 1774 och till en av rikets herrar 1792. Han var gift med hovdamen Lovisa Meijerfeldt, dotter till överståthållaren Axel Wrede Sparre på Sundby och statsfru hos Sofia Albertina. Enligt drottning Hedvig Charlottas skvaller krönika bedrog Ehrensvärd Meyerfelt med hans hustru. I Gustaf Johan Ehrensvärds Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof, utgivna1877–78 kommenteras paret Meyerfeldt flera gånger, generalen alltid som lång, tråkig och tysk. medans hans fru kallas för den vackra grevinnan.

1. Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok skildrar livet vid hovet 1775–1817. Dagboken, vars politiska kommentarer från drottningen själv ger en ovärderlig inblick i maktens centrum. Dagboken publicerade 1902-42 och är ett av de värdefullaste memoarverken i svensk litteratur och ett standardverk och referensverk inom svensk historisk forskning.