John Bauer
Samepojkar i höglänt terräng
Akvarell, tusch, täckvitt och blyerts på papper 31 x 23 cm.
Övrig information
Motivet härrör från den unge John Bauers första stora beställning som konstnär och illustratör. Harald Schiller skriver i "John Bauer. Sagotecknaren", 1935:
"C.A.V. Lundholm skulle på sitt förlag utgiva en brett lagd skildring i ord och bild av Lappland. Några år tidigare hade Kiruna upptäckts och storindustrien höll på att underlägga sig den forna ödemarken.Lappland blev med ens det stora svenska framtidslandet, mot vilket allas blickar riktades. Lundholm fann då tiden lämplig att i ett verk skildra denna relativt okända del av Sverige, och han vände sig därför till Luleåstiftets biskop O. Bergqvist samt den framstående Lapplandsforskaren Fredrik Vilhelm Svenonius med en anhållan om att de ville redigera ett dylikt verk. Förslaget accepterades. Det gällde så att få lämpliga illustratörer. En hel stab av landskapsmålare mobiliserades, bl. a. Alfred Thörne, T. Hoving, Karl Tirén, P. Holm, H. Lindqvist och John Bauer, vilka skulle stå för bildmaterialet i färg".
På eftermiddagen den 15 juli påbörjade Bauer sin resa norrut. Den 20 juli anlände Bauer Kiruna där han, förutom att införskaffa de sista delarna av sin utrustning, tjusades av "det härliga" Torneträsk, där han utförde sin första målning med motiv från träsket och fjällen på norra sidan från sluttningen av Nuolja.
Schiller skriver: "Som få svenskar kom han att uppleva Lappland. Vildmarkssonen från Vättertrakten mötte ovan polcirkeln en natur ägnad att tilltala hans kynne. Den stora tystnaden och stillheten, de oändliga vidderna, de blånande fjällkammarna, den slutna och tystlåtna befolkningen fann i honom en förstående tolk. [...] Dessa Lapplandsbilder äga betydelse för förståendet av Bauers utveckling, därigenom att de visa, hur hans sagogestalter till utseende och kostymering fått låna åtskilligt av lapparna. I ett par av bilderna spårar man för första gången de drag, som prägla Bauers konst, sedan den övervunnit alla påverkningar och helt blivit sig själv. Redan den lapska klädedräkten ger honom många uppslag. Från den får han kolten med det breda bältet, den svängda kniven, de virade benkläderna, de toppiga pjäxorna och den spetsiga luvan. De bauerska trollens lurviga skinnkläder torde till stor del vara minnen från kåtornas ren- och vargskinn, vilka konstnären ofta prisar i sina brev. [...] Också för djurvärlden fick konstnären nu en ny blick. [...] De blevo oupplösligen förenade med den ödemarkens mystik, vilken blev det starkaste minnet för Bauer från hans vistelse norr om polcirkeln. Hans blivande trollvärld fick alltså många och viktiga inslag från Lappland. De närmaste åren skulle hans naturuppfattning bliva mer konkret och samtidigt mer monumental under vistelsen i Vätterntrakten, där han en dag finner Humpe".
När mot mitten av augusti de ljusa nätterna började försvinna och kåtans eld spred ljus i vrårna var Bauer färdig att resa hem vilket skedde med tåg den 18 augusti. I brev hem till Ester Ellqvist skrev Bauer: "Esther, du säger att människan utträtt ur naturen, att hon ingenting har gemensamt med den. Lapplands folk äro ett med den.---".
Konstnär
John Bauer föddes 1882 och var en svensk konstnär, främst berömd för sina målningar och illustrationer i de tidiga upplagorna av sagosamlingarna ”Bland tomtar och troll”. Tack vare de magiska bilderna har Bauer med sina prinsessor, troll och jättar haft betydande inflytande över hur vi idag föreställer oss olika väsen och mytomspunna figurer i våra traditionella berättelser och inom nordisk folklore.
Bauer växte upp i Jönköping och stor del av hans konstnärskap kom att inspireras av den småländska, mystiska skogen där troll och andra väsen syns växa fram ur klippblocken. Under studieåren fascinerades han visserligen av det tidiga tyska och italienska måleriet men återvände snart till den svenska sagoskogen. På Konstakademin träffade han sin blivande hustru Esther Ellqvist, som ofta satt modell och var inspirationen till prinsessan Tuvstarr i Bauers verk.
De flesta av Bauers målningar består av akvareller, men det förekom även oljemålningar. Under 1910-talet var Bauer tack vare sina sagomålningar redan en etablerad och folkkär konstnär, när han valde att avsluta sitt uppdrag som sagoillustratör. Hans sista år i livet utforskade han istället andra fantasifulla uttryckssätt som kom att prägla Bauers verk, som till exempel ”De dansande nymferna” och ”Blå Eva”. John Bauers sista stora målning skapades för aulan på Karlskrona flickläroverk år 1917, en oljemålning som föreställer gudinnan Freja där hans hustru Esther satt modell.
Hela familjen Bauer-Ellqvist omkom tragiskt i en båtolycka när ångaren Per Brahe förliste under en höststorm på Vättern den 20 november 1918.