Kan inte nå servern
461
1131904

Helmer Osslund

(Sverige, 1866-1938)
Utropspris
20 000 - 25 000 SEK
1 790 - 2 240 EUR
1 830 - 2 290 USD
Klubbat pris
20 000 SEK
Köpinformation
Helmer Osslund
(Sverige, 1866-1938)

"Solspel, Lapporten (Första resan)"

Signerad Helmer OSSLUND. A tergo inskriberad ”Solspel, Lapporten. 1906. Första resan”. Olja på smörpapper uppklistrat på papp-pannå 21 x 36 cm.

Utställningar

Åmells konsthandel, Stockholm, "Helmer Osslund", 13 oktober - 2 november 2018.

Litteratur

Nils Palmgren & Herje Granberg, "Helmer Osslund", i serien "Svenska målare", sid 80 som ”Solspel. Lapporten”.

Övrig information

Utförd under Osslunds första resa till Lappland 1905. Inskriptionen på målningens baksida, vilken är nära samtida, är således inte helt korrekt. Troligtvis var det Leander Engström, vilken Osslund lärt känna samma år, som inspirerade honom till resan.

Endast ett fåtal målningar från Osslunds första resa till Lappland är kända, samtliga utförda i liten storlek: "Lapporten" (fig. 1), "Vårdag vid Torneträsk, Lapporten och Nuolja" (Länsmuseet, Gävleborg) (fig. 2). Över dessa vilar en ruvande tung ödemarksstämning. Färgskalan domineras av bruna, gröna och roströda färger.

Osslunds första resa till Lappland företogs under högsommaren och förlades till trakterna kring Torneträsk och Abisko, vilket många år framåt kom att bli hans konstnärliga revir. Det starka, flammande registret som man vanligtvis associerar med Osslunds målningar från Lappland tillkom första gången under hans andra Lapplandsresa 1906, då han tillbringade sex veckor i Abisko från augusti till september. Under första resan fick han således inte uppleva en lapplandshöst med dess braskande färgspel.

I Abisko upptäckte Osslund det motiv vilket senare skulle komma att bli föremål för några av hans absolut främsta målningar från Lappland. Någon mil sydost om Abisko bildar Lapporten (eller Lapp-porten som det också ibland stavas), ett av Norrlands mest kända landmärken, ett mäktigt blickfång med sin majestätiska resning samt karakteristiska utformning. På ömse sidor omgärdad av Tjuonatjåkkas och Nissuntjårros branta fjällvägar har inlandsisen skapat en två kilometer lång, U-formad öppning till dalen mellan topparna. För samerna, som kallar öppningen för Čuonjávággi (vilket betyder Gåsdalen), var dalöppningen ett viktigt landmärke när de följde renarna på deras vandringar över den vidsträckta fjällterrängen. För Osslund kom det att bli en konstnärlig uppenbarelse.

"Solspel, Lapporten" är tagen från Lapportens sydsida norrut mot berget Nissuntjårro. Osslund skildrar det tunga fjällmassivet i ett på längden utdraget format för att fånga så mycket som möjligt av landskapet. Den skissartade förgrunden upptar 2/2 av bilden vilket gör att fokus hamnar på målningens övre tredjedel och bidrar samtidigt till förhöjd djupverkan. Osslund har intresserat sig för de snabba väderväxlingarna i det föränderliga landskapet. Han har lagt stor vikt på att skildra de dramatiska upptornade molnformationerna över bergets krön, vilka är utformade i en spiralliknande rörelse vilket stilistiskt ger tydliga anspelningar till den rådande jugendstilen.

Konstnär

Den svenska bildkonstnären Helmer Osslund är en av den svenska konstens allra främsta uttolkare av det norrländska landskapet. Han inledde sin konstnärliga utbildning på Tekniska skolans aftonkurs 1887 för att året därpå avancera till avdelningen kallad Högre konstindustriella skolan. 1889 anställdes han som dekoratör vid Gustavsbergs porslinsfabrik men fortsatte sin konstnärskarriär efter studieresan till Paris, som han åkte på 1894 när han var 27 år. Han studerade omväxlande på Académie Colarossi där många av hans skandinaviska konstnärskollegor tidigare studerat. Via skolan kom Osslund i kontakt med den då fortfarande relativt okända konstnären Paul Gauguin och svensken hade honom som lärare i sex-åtta veckor under februari-april 1894. Trots den korta perioden hos Gauguin gjorde fransmannens syntetism ett stort intryck på Osslund.

Tillbaka i Sverige bosätter sig Osslund 1898 i Fränsta i Medelpad. Från och med den flytten skulle Osslund ägna sig åt det norrländska landskapsmåleriet fram till sin död 1938. Man brukar säga att Osslund föredrog att måla på hösten på grund av den färgprakt som naturen erbjöd. Dock är det tydligt i de otaliga sommar-, höst- och vinterbilder att han behärskade alla säsonger.

Läs mer