GOTTLIEB IWERSSON, kunglig slottssnickare (mästare i Stockholm 1778-1813), byrå, ej signerad, gustaviansk, 1780-tal.
Fanerad med björk, mahogny, ebenholts, lönn och infärgat lövträ. Beslag av förgylld mässing. Skiva av grå kalksten. Överst låda. Två lådor bakom lucka. Fronten med inläggningar av romersk härförare med plymförsedd hjälm, inskriven i medaljong upphängd i bandrosett och lagergirlang. Flankerande sittande figurer i draperade skynken. Sidor med bladrosett och lagergirlang omgiven av geometriskt ramverk. Friser med beslag av gallerverk och bladrosetter. Fronten med stort lambrekängbeslag i form av Iwerssons vridna bladrosett. Längd 64, bredd 48, höjd 79 cm. Nyckel finns.
Stenskivan lagad, fanerlagningar, sidornas knappbeslag senare.
Litteratur
Ernst Fischer, Kongl. slottssnickaren och schatullmakaren Gottlieb Iwersson, Röhsska konstslöjdmuseet, Göteborg 1916.
Torsten Sylvén, Mästarnas möbler, Värnamo 1996.
Övrig information
Byråmodellen är av den franska formen som Georg Haupt introducerade i Sverige på 1770-talet, där det raka gustavianska nyklassiska formspråket kombineras med rokokons eleganta spänstighet i de lätt svängda benen. Modellen blev mycket omtyckt, varför flera gustavianska mästare, liksom Gottlieb Iwersson, gav denna form på sina byråar. Även lösningen att ha en lucka framför lådorna är fransk. Denna konstruktion valdes för att inte lådindelningen skulle störa fasadens intarsiamotiv.
Katalognumrets parställda figurer med draperade skynken är sällsynta. Iwerssons inspirationskälla bör vara de figurer som finns på en byrå av Georg Haupt från 1779, som idag står på Victorian & Albert Museum i London.
Det stora vridna bladrosettbeslaget återfinns på flera av Iwerssons mer praktfulla gustavianska byråar och bord. Även om beslaget även finns på några av Georg Haupts möbler kan det sägas vara ett kännetecken för Gottlieb Iwerssons arbeten.
Under sin verksamhetstid snickrade Iwersson intarsiadekorerade möbler vars dekorelemet, såsom antikiserande porträttmedaljonger, figurer, lagergirlanger och geometriska ramverk, närmast kan spåras till Georg Haupts formförråd. Haupt beskrev själv figurmedaljong som ”inlagd Medaillon och antiquet hufvud” i en räkning till prinsessan Hedvig Elisabeth Charlotta 1777. Även Haupts teknik att skapa skuggningar, med hjälp av linjeornering av ebenholtsfaner, har Iwersson använts sig av på katalognumrets ramverk runt figurmedaljongen. Vid sidan av Georg Haupt skapade Gottlieb Iwersson de främsta höggustavianska möblerna. Med ledning av daterade byråar av Iwersson kan tillkomsten av auktionens byrå inringas till 1780-talet. Under 1780-talets första hälft tillverkade han företrädesvis rikt ornerade möbler med förgyllda beslag och inläggningar med antikiserande figurmedaljonger.
Gottlieb Iwersson föddes i Malmö 1750. Han var andre son till Olof Iwersson, ålderman i Malmö snickarämbete. Hans äldre broder Johannes blev med tiden mästare i Malmö. Gottlieb blev gesäll 1769 efter att ha gått i lära hos fadern och försökte att bli mästare 1774. Då väntetiden blev för lång flyttade Iwersson till Stockholm och blev omkring 1775 gesäll hos Nils Dahlin, som också kom från Skåne. Otålig på att bli mästare vände sig Gottlieb Iwersson 1778 direkt till Gustav III med en ritning på en sekretär. Kungen godkände denna och ämbetet ansåg sig ej kunna gå emot kungens vilja. Samma år blev han således mästare och hovschatullmakare. Mästerstycket, som står på Stockholms slott, består av en sekretär med stora riksvapnet.