Kan inte nå servern
Temaauktioner online
Barbie and friends E1136
Auktion:
Chinese Works of Art F512
Auktion:
Curated Timepieces – december F530
Auktion:
En formgivares värld E1138
Auktion:
Internationella modernister F601
Auktion:
Milić od Mačve 7 paintings F592
Auktion:
Helsinki Design Sale F612
Auktion:
Helsinki Spring Sale F613
Auktion:
Liveauktioner
Contemporary Art & Design 662
Auktion: 15−16 april 2025
Important Timepieces 663
Auktion: 15 april 2025
Modern Art & Design 664
Auktion: 20−21 maj 2025
Important Spring Sale 665
Auktion: 11−13 juni 2025
570
1121739

Sigrid Hjertén

(Sverige, 1885-1948)
Utropspris
500 000 - 700 000 SEK
44 700 - 62 600 EUR
45 400 - 63 500 USD
Klubbat pris
460 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Amanda Wahrgren
Stockholm
Amanda Wahrgren
Specialist modern konst, grafik
+46 (0)702 53 14 89
Sigrid Hjertén
(Sverige, 1885-1948)

Porträtt av Ida la Cour, född Enna

Signerad S. Hjertén. Utförd 1920. Pappannå 60,5 x 49,5 cm.

Proveniens

Direktör Ernst Enna.
Ida La Cour.
Karin Ulla Nittegard, född Ankerbye.
Därefter i arv inom familjen.

Övrig information

Auktionens målning ett porträtt av Ida la Cour, född Enna och är utförd 1920 hos direktör Ernst Enna i Enghuset, Rungsted, Danmark, samma år som familjen Hjertén-Grünewald flyttat tillbaka till Paris. Ida var under en lång period förälskad i Isaac Grünewald vilket beskrivs i Anita Goldmans bok ”I själen alltid ren”, 1995, sid 110-112. De båda hade träffats under Isaacs många Köpenhamnsbesök och hade en kärleksaffär mellan år 1918-1923. Även Sigrid kände Ida, som flyttade till Paris ungefär samtidigt som familjen Hjertén/Grünewald.

Under denna period förändras Hjerténs måleri och tar sig en ny vändning mot Matisse och hon utför målningar i en färgställning som drar mycket åt den forne lärarens. Med sin utsökta känsla för färger låter hon röda accenter bryta av mot den annars ganska svala palett som porträttet är utfört i.
Kvinnan i olika gestalter är ett vanligt förekommande motiv i Hjerténs måleri. I mer eller mindre anonyma gestaltningar utgör kvinnan ofta ett centralt motiv. Kvinnofigurerna kan tolkas som de olika roller som Hjertén identifierade sig med - kvinna, avantgardistisk konstnär, maka, mor och intellektuell. I sitt måleri undersöker hon uttrycken hos dessa olika skepnader. Under åren målar hon flera olika porträtt av kvinnor, bland annat ”Brunetten och blondinen” (1912), ”Den röda rullgardinen” (1916), ”Dekorativt huvud (Det gröna ansiktet)” (1918) och ”Berthe i röd hatt” (1921). Hon är inte ensam om att avbilda kvinnokroppen inom de avantgardistiska kretsarna men till skillnad från många av sina manliga kollegor tar hon ett steg bort från avbildandet av den kvinnliga kroppen i konventionell mening och söker istället efter något annat. Detta sökande blev till fantastiska målningar med sprakande kolorit och skickligt utförda penseldrag.

Konstnär

Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.

Läs mer