Sigrid Hjertén
För konditionsrapport kontakta specialist
Sittande Hinduiska
Signerad Hjertén. Troligen utförd omkring 1930. Pannå 55 x 45 cm.
Övrig information
Anders Wahlgren beskriver i sin bok "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", (Norstedts, 2008) hur Sigrid Hjertén inte gjorde några självporträtt efter 1920. Hon lät sin självbild få sitt uttryck i andra, ibland exotiska gestalter. Hela livet var hon fascinerad av den orientaliska konsten och i Paris fann hon modeller som hon målade en serie porträtt av. Jämför två andra versioner av Hinduiskan från 1930, båda utställda på Konstakademien i Stockholm 1936,
Konstnär
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer