Klara Lidén

Klara Lidén arbetar alltid med till synes vardagliga objekt som redan bär på en mening eller ett användningsområde. Spelet mellan vad som är åtråvärt och vad som är försumbart appliceras i Lidéns värld både på föremål och människor. Vad är skräp och vad är konst? Vad är privat och vad är allmängiltigt? Vad är mitt och vad är ditt? Med små gester och rörelser tar Lidén kontroll över rummet, vänder och vrider på perspektiven.

Klara Lidén har med obönhörlig konsekvens sökt sin egen väg och funnit alternativ utanför mittfåran. Både i hennes filmer och i hennes installationer möter vi en konstnär som inte vill befinna sig i ett vardagligt system och som inte vill inlemmas i samhällets sociala och kulturella strukturer. Hon bryter ner och bygger upp, hon tar något ur dess kontext och ger det nytt livsrum på annan plats.

2007 visades Klara Lidén på Moderna Museet för första gången. Hon kallade sin utställning ”Unheimlich Manöver” och det hon gjorde var att tömma hela sin lägenhet på dess innehåll. Varenda pinal packade hon ihop och tryckte samman till en gigantisk massa vilken hon sedan visade på museet. Freuds förklaring till das unheimliche, det kusliga, var det vi vagt uppfattar som något bekant men det som vi rationellt och med vårt medvetande inte kan förklara eller direkt känna igen och placera. Och det finns något i detta förskjutande, detta till synes konkreta men ändå undflyende, som sedan löper som en röd tråd genom hela Klara Lidéns konstnärskap. Efter det stora internationella genombrottet, med bland annat ett hedersomnämnande vid Venedigbiennalen 2011, hade Klara Lidén sin andra utställning på Moderna Museet i Stockholm. Denna gång blockerade hon ingången till utställningssalen och tvingade besökarna ut genom huvudentrén och in genom sidoingången för att de skulle nå salarna där en omfattande retrospektiv tog vid. 2013 tilldelades hon Moderna Museets Vänners skulpturpris men det är inte bara i Sverige som Lidén är uppskattad, hon har fått ett fantastiskt internationellt genombrott och har redan tunga museala utställningar i ryggen. Bland dem en separatutställning på New Museum i New York 2012, curerad av Venedigbiennalens Massimiliano Gioni. Hon har även haft separatutställningar på Serpentine Gallery i London, Reena Spaulings Fine Art i New York och 2015 på Galerie Neu, Berlin.