Lorens Pasch d y

Kungen bär Flottans uniform av modell 1779, vilken är samma som han avbildas i på statyn vid Skeppsbron, Stockholm. Han bär även stora Svensksundsmedaljen, som skymtar i guldlänkar under Svärdsorden. Denna instiftades under 1790 som en tapperhetsmedalj efter segrarna vid Fredrikshamn och Svensksund. Den utdelades i Stockholm vid en särskild ceremoni den 13 februari 1791. Då även kungen tänkte sig bära denna medalj så finns inte hans bild på den. Eller som han själv skrev till Vitterhetsakademien 1790 ”...och som jag ärnar skiälf den bära bör eij på ena sidan vara min Bröstbild som vanan elliest föreskref."

Bukowskis ber att få framföra sitt tack till Magnus Källgren för den värdefulla informationen om ordnarna.

Konstnären Lorens Pasch d.y. föddes år 1733 i Stockholm. Hans far, Lorens Pasch d.ä. blev hans första lärare i konst. Så småningom skulle han bli elev hos Carl Gustav Pilo i Köpenhamn och år 1758 började han sin utbildning för bl.a. François Boucher och Alexander Roslin i Paris. Han mottog flera stipendier och arbetade en tid i Haag, reste så vidare till först Hamburg och Hannover för att sedan återvända hem till Sverige. Väl hemkommen år 1766 presenterade Jean Erik Rehn (1717-1793) honom för kungen, Adolf Fredrik, som genast beställde ett porträtt av Pasch, och sedan följde resten av den kungliga familjen efter. Pasch fick ständigt nya beställningar - hans rykte om att vara en duktig målare hade kommit till Sverige före han själv anlände.

I slutet av 1760-talet övertog han teckningsundervisningen vid Konstakademien och blev professor där år 1773. Efter Carl Gustav Pilos död utnämndes han till akademidirektör år 1793. Pasch var en av sin tids mest ansedda porträttmålare i Sverige och fick genom sin lärargärning stort inflytande på konstutvecklingen. Han delade sitt hem och sin ateljé med de bägge konstnärliga systrarna Hedvig Lovisa och Ulrika Fredrika.
Under Gustav III:s regeringstid (1771-1792) kom nya konstnärliga ideal. Pasch var djupt präglad av rokokon och lyckades behålla känslan av lätthet och esprit i sina porträtt även om de var avsedda att hänga i strama gustavianska salonger. I det aktuella porträttet av Gustav III bär kungen blå officersuniform över en vit skjorta med nedvikt krage i battist med skira spetsar. Runt vänster arm ser vi den vita revolutionsbindeln och kring midjan bär han ett blågult skärp i siden. Med hjälp av insignierna kan vi datera porträttet till tidigast maj 1790. Kungen bär serafimerordens ljusblå band och kraschan jämte den briljanterade svärdsorden i gult band med blå kanter kring halsen. Gustav III var Riddare av Stora Korset och bär ordens riddartecken i kommendörstecknets storlek tillsammans med en bröstdekoration utformad som ett upprätt svärd. Denna grad ansåg han sig själv ha förtjänat efter sin seger vid slaget i Valkela den 29 april 1790.
Lorens Pasch d.y. var liksom sin lärare Alexander Roslin en enastående stoffmålare. Vi förnimmer hur den flortunna kragens spetsar faller mjukt mot de skimrande ordensbanden. Kungen intar en avspänd pose och blicken förmedlar en känsla av närhet samtidigt som porträttet är ett magnifikt och påkostat representationsporträtt.