Johan Johnsen

Johan Johnsens (1653-1708) blomsterstilleben tillhör det absolut främsta svenska stillebenmåleriet från den karolinska eran under 1600-talet. Samtidigt vilar det på kontinental europeisk grund. Johnsen var bördig från Kiel i Holstein, vilket vi idag känner till enär han signerat ett av sina främsta arbeten, ett rikligt dekorerat kabinettsskåp, (ursprungligen i samlingarna på Forsmark, Uppland; sedermera i samlingarna på Fullerö, Västmanland) enligt: ”Johan Johnsen Holsato=Chiloniensis fecit Anno : 1702”.
I tjugoårsåldern befann sig Johnsen i Nederländerna för studier, troligen av Jan Davidz. de Heems och Wilhelm van Aalsts blomstermåleri. Det var med största sannolikhet här som Johnsen träffade den naturaliserade svenske adelsmannen Georg de Besche (1641-1704). De Besche var affärsman och herre till Forsmarks bruk i Uppland. Enligt familjegenealogien var han, förutom ägare av ett stort bibliotek, även ivrig samlare av såväl mynt och naturalier som konst.
Genom de Besches försorg lär således Johnsen någon gång på 1670-talet, sannolikt i slutet av decenniet, anträtt sin betydelsefulla färd till Sverige. Väl på plats på den uppländska bruksherrgården uppnådde Johnsen snart en ansedd ställning som målare och konstnärlig rådgivare. Utöver en rad blomsterstycken, stilleben och djurmålningar som finns bevarade utförde Johnsen även arbeten i den nya sockenkyrka , bl. a. altartavlan, som de Besche lät bygga 1694. Tyvärr gick dessa skatter förlorade när ryssen eldhärjade den svenska kusten år 1719. Vid samma tillfälle förstördes även de målningar av Johnsen som funnits på Forsmarks herrgård då även denna brändes ner.
I Nationalmuseums samlingar finns en nästintill identisk målning även den på duk men signerad (65,5 x 49 cm) med en hummer och monogrampokal. (NM 4791).