Anders Zorn
"Sandhamnseffekt"
Signerad Zorn och daterad 1914. Olja på duk 100 x 64 cm.
Proveniens
Direktör Axel Jacobsens samlingar, Djursholm; Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 387, "Höstauktionen", 4-7 november 1970, kat nr 582; Christie's, New York, 28 oktober 1987; privat samling.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Invigningsutställning. Larsson-Liljefors-Zorn", mars-april 1916, kat nr 104.
Litteratur
Ernst Malmberg, "Larsson-Liljefors-Zorn. En återblick", 1919, omnämnd sid 122 samt avbildad i interiörfoto från utställningen sid 123.
Övrig information
Denna koloristiskt friska skärgårdsskildring med en naken modell i det fria utfördes på Sandhamn under Zorns sommarseglats med kuttern Mejt år 1914. Som så ofta bygger Zorns mästerliga måleri på konstnärens enastående förmåga att låta vatten, klippor och den nakna kvinnokroppen reflektera solljuset i en ögonblicksskildring där modellen, utan att känna skam, tagit naturen i besittning och betraktaren förnimmer temperaturväxlingarna i landskapet, ljuset, den varma brisen samt klipphällarnas värme.
Målningen ingick tidigare i direktör Axel Jacobsens berömda samling där den hade sällskap av betydande verk av konstnärer som Carl Larsson, Bruno Liljefors, prins Eugen och Nils Kreuger. Mest utmärkande för samlingen var emellertid dess imponerande bestånd av verk utförda av Anders Zorn. Till de dyrgripar som återfanns i samlingen hör bl. a. "Brödbakning" (olja på duk, 95 x 140 cm, 1889, privat ägo), "Utsikt från Skeppsholmskajen" (olja på duk, 69 x 100 cm, 1890, privat samling), "Midnatt" (olja på duk, 69 x 103 cm, 1891, Zornmuseet, Mora) samt "Spetsknypplerskor i Venedig" (olja på duk, 92 x 65 cm, 1894, privat samling).
I "Svenska hem i ord och bilder" år 1930 presenteras Jacobsens hem under rubriken 'En konstälskares hem i Djursholm'. Artikelförfattaren, Nils Lago-Lengquist, ger där följande bakgrund till Jacobsens enastående samling:
"Från fadern ärvde direktör Jacobsen sitt starka intresse för tavlor. Han berättar själv, huru han fick blodad tand och blev konstsamlare. Vid något tillfälle kom han att se Zorns 'Sjöbloms eka', blev förhäxad, och den ekan blev farkosten, som skulle föra honom in i konstens armar. När han väl förvärvat dyrgripen, vaknade lusten efter mera Zorn, och när han sedermera kom att knyta varaktiga vänskapsband med den store konstnären, måste han motståndslöst ge efter för sin överhandtagande lust att äga alstren av hans stift och pensel. Stycke efter stycke realiserade han denna sin längtan, och den Zornsamling som nu pryder det ståtliga hemmet, torde vara utan många motstycken".
Förutom att ha ingått i samlingen ovan var "Sandhamnseffekt" även ett av de konstverk vilka valdes ut att ingå i den prestigefulla invigningsutställningen på Liljevalchs år 1916.
Konstnär
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer