Nils Kreuger
"Norrbro en höstafton"
Signerad N Kreuger och daterad 1908. Olja på duk 90 x 149 cm.
Proveniens
Stockholms Auktionsverk, "Stora Kvalitén", 28-30 november 2007, kat nr 2255; Åmells konsthandel, Stockholm; privat samling.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Stockholm i bild", maj-juni 1919, kat nr 506 (under titeln "Höstkväll, Norrbro");
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Christian Eriksson och Nils Kreuger", 7-25 mars 1928, kat nr 249.
Litteratur
Kjell Boström, "Nils Kreuger", 1948, upptagen i katalogen sid 272 som nummer 436.
Övrig information
Hösten 1896 flyttade Nils Kreuger med familj till Stockholm för gott. De bosatte sig på Bellmansgatan med stadens vida vatten och Söders branta berg utanför bostaden – naturens karga ursprunglighet mitt i den växande huvudstadens bebyggelse. På malmarna reste sig omkring denna tid nya bostadskvarter och gatorna lystes kvällstid upp av gaslyktor.
Fram till sin död kom Kreuger att skapa ett stort antal utsökta Stockholmsmotiv och just Norrbro återkom han till upprepade gånger. Redan 1898 utförde Kreuger en studie av motivet och i en av Kreugers skissböcker återfinns en teckning av bron från 1899, där det bläcksvarta vattnet strömmar fram under ett av brons valv i kallt skymningsljus som låter ana stadens mörka siluett. Året därpå, 1900, utförde han den stora oljemålningen "Marsafton" (110 x 100 cm) som inköptes av Nationalmuseum samma år och än idag finns i museets samling (NM 1555).
Liksom katalognumret "Norrbro en höstafton" skildrar "Marsafton" Norrbro och Strömmen i dämpat aftonljus, svagt upplysta av gaslyktornas sken. Den aktuella målningen, utförd 1908, är sannolikt exakt densamma som ställdes ut på Liljevalchs Konsthall 1928 på utställningen "Christian Eriksson och Nils Kreuger" (kat nr 249), och som finns upptagen i Kjell Boströms verkförteckning över Nils Kreugers måleri från 1948 (kat nr 436).
Kreuger tycks ha fascinerats mycket av den förändring som huvudstaden genomgick omkring slutet av 1800-talet och början av 1900-talet; dock tycks han inte enbart ha betraktat den nya bebyggelsen med blida ögon och han ifrågasatte den hårdhänthet med vilken förändringarna genomdrevs på bekostnad av stadens ursprungliga gestaltning.