"Väntan"
Signerad CK. Utförd 1933. Duk uppfäst på pappannå 48,5 x 58 cm.
Förste Livmedikus Dr Hjalmar Casserman.
Gustaf Näsström, "Carl Kylberg", jämför liknande motiv "Väntan II" avbildad sid 73.
Brita Knyphausen, "Carl Kylberg", 1965, jämför liknande motiv sid 216.
"Alla arbeta vi allt för sällan med att vänta, ty i sådana tillstånd kommer skönheten till oss. Det är icke ständigt av lättja människorna plötsligt slänga bort verktygen för att helt enkelt ställa sig och besinna naturens härligheter. Det är i dessa ögonblick, som den gåtfulla världen formar sig i vårt inre. Jag har velat forma detta till en tavla, som jag kallar "Väntan". Ett skepp långt därute, med ett blått segel, nalkas med människornas öden ombord. På stranden stå vi och vänta."(ur Carl Kylbergs egna anteckningar). 1934 förvärvade Statens Museum for Kunst i Köpenhamn "Väntan I". 1936 målade Carl Kylberg "Väntan II", som han i slutet på 1930-talet förvärvades av advokat Thure Essén i Stockholm. Motivet "Väntan" är centralt i Carl Kylbergs konstnärskap, han återkommer i många av sina verk till människorna på stranden som andäktigt stannat upp och fyllts av väntan på vad skeppet skall föra med sig in till land. Om somrarna bodde makarna Kylberg vid havets rand vid Öresund, där hade de vidsträckt utsikt över sundet och där avtecknade sig skeppen långt bort i en rymd av stillhet. På dessa platser var konstnären skyddad från yttervärlden och där fick han ro att i sitt arbete hinna ifatt sina drömmar och måla det han längtade efter. Tidigt om morgnarna gick han ut på balkongen och målade i tystnaden den ödesmättade stillheten.
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer