Sigrid Hjertén
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
Iván i röd halsduk
Utförd 1920. Duk 61 x 49 cm. A tergo med text "No 23. Hjertén d. 1920".
Utställningar
Konstakademien, Stockholm, 1936, katnr 72 med titeln "Iván sitter modell".
Övrig information
Auktionens målning "Iván i röd halsduk" är utförd 1920, samma år som familjen Hjertén-Grünewald flyttat tillbaka till Paris. Isaac befinner sig dock långa perioder i Sverige på grund av olika konstnärliga uppdrag, så Sigrid är mycket ensam. Som sällskap har hon sin svägerska Berthe, Isaacs syster, som hjälpte till i hemmet under första hälften av 1920-talet och förstås sonen Iván, som ofta får agera modell i moderns målningar.
Under denna period förändras Hjerténs måleri och tar sig en ny vändning mot Matisse och hon utför en del målningar i en färgställning som drar mycket åt den forne lärarens. I ”Iván i röd halsduk” arbetar hon men en djärv, uppdriven färgskala. Iván och kudden i soffan är målade i kyligt blått, som står i bjärt kontrast mot soffans och väggens varmare, gula toner. Med sin utsökta känsla för färger låter hon röda accenter gå igen i golvet, mönstret på kudden och i Iváns manschetter och halsduk.
Konstnär
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer