praktskål, "Bacchuståget", Orrefors 1926, Swedish Grace, gravör Arthur Diessner.
Rikt graverad dekor av vinguden Bacchus med kvinnor och män och djur som drar en kärra med en vintunna, matt graverad mynningskant och fot. Graverad signatur undertill: ORREFORS 1926 SIMON GATE - ARTHUR DIESSNER N: 332. Höjd 21,7 cm, diameter 30 cm.
Mynningen med några små nagg och möjligen retuscher, delvis något slipad kant.
Modellen visades på världsutställningen i Paris 1925.
Arthur Hald & Erik Wettergren, "Simon Gate, Edward Hald", Svenska Slöjdföreningen 1948, avbildad sid 82-83.
Jan Brunius m fl, "Svenskt Glas", Wahlström och Widstrand 1995, modellen avbildad sid 96.
Kerstin Wickman (red), "Orrefors etthundra år av svensk glaskonst", Byggförlaget 1998, avbildad sid 30.
Derek Ostergaard & Nina Stritzler-Levine, "The Brilliance of Swedish Glass, 1918-1939, An Alliance of Art and Industry", BGC Yale, New York 1996, modellen avbildad sid 212.
Anne-Marie Ericsson, "Svenskt 1920-tal, Konstindustri Konsthantverk", Signum 1984, modellen avbildad sid 86.
Ann Marie Herlitz-Gezelius, "Orrefors ett svenskt glasbruk", Atlantis 1984, modellen avbildad sid 40.
Modellen "Bacchuståget" formgiven till världsutställningen i Paris 1925. De första exemplaren graverades av Gustav Abels och senare av Ernst Åberg. I boken om Gate och Hald står det "Det mest påfrestande arbete jag kommer ihåg är Bacchusskålen som jag graverade till Parisutställningen 1925. När den var färdig, råkade Gate slå sönder den (han lyfte skålen mot ljuset och slog sönder den mot en lampa), varefter den måste göras om i forcerat tempo, men då hade vi också gjort en del erfarenheter..."
Bacchuståget gjorders i två olika utföranden, denna variant var den modellen som ställdes ur i Paris 1925, med en helt slät mynningskant. Enligt uppgift har ca 13 exemplar utförts sedan 1925 och det tog ca 300 arbetstimmar att gravera den, dvs inte mindre än åtta veckor.
Arthur Diessner, gravör, verksam 1920-63.
Simon Gate var en svensk glaskonstnär, målare och formgivare. Efter studier vid Konsthögskolan började han att arbeta vid Orrefors glasbruk. Tillsammans med glaskonstnären Edward Hald bidrog han till glasbrukets första storhetstid. Från 1916 tillverkade Simon Gate det så kallade graal-glaset, som mästarblåsaren Knut Bergqvist vidareutvecklat från överfångsglas. Idag hör graal-glasen från Orrefors till de mest eftertraktade konstglaspjäserna för svenska samlare. Tillsammans med Knut Bergqvist skapade han även de så kallade Slottsglasen, som på senare år fått stor uppmärksamhet. Simon Gate blev också känd för sina gravyrkompositioner på glasen, som dekorerades med bland annat festtåg och dansande kvinnor.
Läs mer