"Kompositionskiss till 'Grodkungen' "
Signerad Hugo Peterson och daterad -76. Blyerts och akvarell på papper lagd på kartong 34 x 22 cm.
Tidigare i fru Elsa Borgstedts samlingar, Stockholm.
Sixten Strömbom, "Hugo Birger", 1947, upptagen i katalogen sid. 308 som nr. 40.
Kompositionsstudie till ”Grodkungen” från 1876 (56 x 85 cm, såld på Bukowskis, "Internationella höstauktionen", 27 november 1996, kat nr 20; upptagen av Sixten Strömbom i "Hugo Birger", 1947, kat nr. 41, sid 308-309 samt omnämnd ss. 52-53).
Enligt Richard Berghs utsago (Sixten Strömbom, op. cit., not 34) tillkom målningen i samarbete med Carl Larsson. Målningen inköptes strax före Birgers resa till Paris 1877 av hovintendenten och arkitekten Axel Frithiof Kumlien (1833-1913) och ärvdes efter hans död av hans hustru Ida.
Fyra andra studier till målningen är kända (samtliga till den sittande fén), varav tre finns i Nationalmuseum (Sixten Strömbom, op. cit., nr. 36-39).
Motivet torde vara en fri tolkning av Bröderna Grimms saga "Grodkungen och Henrik med järnbanden", den första sagan i samlingsverket "Kinder-und Hausmärchen", publicerad 1812, vilken 1841 adopterades av H. C. Anderson i hans saga ”Dykungens dotter” från 1858. Birger förefaller ha framställt sagan i simultan succession; flickan och pojken till höger torde föreställa prinsessan och prinsen i sagan, som genom prinsessans kärlek förvandlats från groda till prins och därefter blir kung med prinsessan som drottning. Den gamla fen läsande i en bok för prinsen och prinsessan, figurerar inte i sagan. Boken hon läser ur är en diger volym och refererar möjligtvis till bröderna Grimms sagor, av vilka de flesta härstammade från folksagor och släktberättelser från Medeltiden och framåt.
Bröderna Grimm ansåg att vi behöver symboler för att kunna uttrycka det gåtfulla, att naturen och själva verkligheten bara kan beskrivas genom symboler. Dom använder uttrycket ”naturpoesi” för att beskriva den roll sagorna spelar i detta, ett sätt att beskriva förhållandet mellan natur och kultur; den dolda mänskliga själen som speglas i natur och i djur. Enligt Dorothee Ostmeier, “Frogs and Salamanders as Agents of Romanticism”, MLN, Volume 129, Number 3, April 2014, ss. 672 ff. är ”Grodkungen” central för detta synsätt, vilket framgår av att den inleder Bröderna Grimms första sagosamling från 1812.
Hugo Birger, född Peterson, antog namnet Hugo Birger då han 23 år gammal 1877 flyttat till Paris.
Hugo Birger var en svensk bildkonstnär född i Stockholm. Han studerade vid Konstakademien i hemstaden. Birger reste senare till Paris och spenderade tid med bland annat Carl Larsson och Carl Skånberg och debuterade senare på salongen i Paris. Birger var under sin levnad verksam i Frankrike där han delade ateljé med Ernst Josephson och i Spanien. Birger hade svår reumatism och valde därför att vara bosatt i Sydeuropa på grund av det varmare klimatet. Birgers mest kända verk är "Skandinaviska konstnärernas frukost på Café Ledoyen" från 1886 som visar Birgers konstnärskollegors frukost i Paris, synliga är bland annat Alfred Wahlberg och Georg Pauli. Birgers målningar är utförda med stor skicklighet och i en livlig kolorit, han var en mästare på att återge solsken.
Läs mer