Anders Zorn

När Anders och Emma Zorn återvänt från sin långa bröllopsresa (oktober 1885 till juni 1886) tillbringade de en del av sommaren 1886 på Dalarö, där Emmas mor Henriette Lamm hade sitt sommarnöje. Här kopplade det högre borgerskapet av bland, grönska, vatten och svalkande vindar när sommaren var som hetast.

Det var under denna sommar som Zorns akvarellmåleri nådde nya höjder. Konstnären själv mindes i efterhand: "Hemkomna till Sverige bodde vi hos min svärmor på Dalarö och började jag genast gå lös på naturen att lösa nya problem. Vad som nu tycks ha lockat mig särskilt var vattnets lek och reflexer, att riktigt få det att röra sig, sätta vågorna och allt i perspektiv och vetenskapligt förklara allt med minutiös skärpa".

Zorn målade flera akvareller med motiv från sommargästernas bekymmerslösa tillvaro i båtar och på bryggor. Det var också nu som ett antal av Zorns mest älskade akvareller, som t. ex. "Sommarnöje", utfördes.

Det var emellertid inte bara vågkammar och vågdalar som fångade konstnärens intresse denna viktiga sommar. Även den frodigt grönskande naturen kom att bli föremål för ett antal enastående motiv till vilka hör "Törnsnåret", om vilken Hans Henrik Brummer skriver: "Akvarellen, målad i fria luften, visar hur Emma har fastnat i en nyponbuske och längre in i bilden skymtar hennes syssling Elin Lamm i halmhatt med rött band. Zorn har visserligen ett berättande inslag i sin bild, men genren kan närmast beskrivas som ett miljöporträtt".

Brummer fortsätter: "Ett mer renodlat miljöporträtt blev den friska bilden av Adolf Magnus med den karakteristiska titeln 'Frukost i det gröna'. Här, liksom i det några månader tidigare målade porträttet av 'Ernest Cassel' har Zorn funnit en karaktäriseringsteknik som han med så stor framgång kom att förfina som internationellt verksam porträttör".

Resonemanget gäller föreliggande katalognummer vilket utfördes senare den sommaren då Zorn befann sig i Göteborg med anledning av Göteborgsutställningen, vilken invigdes 16 augusti 1886.

Den avporträtterades dotterson Staffan M. Linton har skrivit följande om akvarellen i sina memoarer:

"Morfar Adolf Magnus. Han var grosshandlare i hudar och skinn och vann burskap (borgerliga rättigheter) i Göteborg den 5 november 1861. Att han var framgångsrik och förmögen man framgår av denna akvarell målad den 27 augusti 1886 av Anders Zorn. Adolfs svärmor, Marianne Magnusson skriver i brev av den 25 september 1886 till sin svärdotter Cecilia Raphael: 'Ja Adolf Magnus porträtt lär ju vara bra säger de som förstår sig på sådant, likt är det nog det kan äfven jag se, kanske till och med för mycket likt men för öfvrigt tycker jag att det ser ut som om han satt djupt ner i en ärtsäng eller spenatsäng, så mycket grönt, så mycket grönt! men vad förstår jag af sådant".

För vår tids betraktare av denna märkvärdiga akvarell torde det snarare vara just Zorns mästerliga handlag som skildrare av grönska samt det dukade frukostbordet som väcker störst beundran.