”Frukost i det gröna” (Grosshandlare Adolf Magnus)
Signerad Zorn och daterad 27 aug -86. Akvarell 38 x 56 cm. Utförd på modellen Adolf Magnus sommarställe Almekärr i Lerum utanför Göteborg.
Grosshandlare Adolf Magnus, Göteborg; fru Karin Linton (hans dotter, gift Linton, omgift Warburg), Göteborg/London; civilekonom Staffan M. Linton, Chesire (England)/Göteborg; direktör Lars Erik Lamm (omkring 1958-1966, förvärvad direkt från ovanstående); Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 377, “Vårauktionen”, 30 mars – 2 april 1966, kat nr 307; Hans Erik Börjesons Samling.
Zornmuseet, Mora, "Zornmuseet 50 år", 10 juni - 20 augusti 1989, kat nr 24.
Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören", 1949, upptagen i katalogen under år 1886, sid. 541; Hans Henrik Brummer, "ZORNMCMLXXXIX", 1989, upptagen i katalogen under nr 24, sid 339, omnämnd sid 87-88 samt avbildad helsida i färg, sid 84.
När Anders och Emma Zorn återvänt från sin långa bröllopsresa (oktober 1885 till juni 1886) tillbringade de en del av sommaren 1886 på Dalarö, där Emmas mor Henriette Lamm hade sitt sommarnöje. Här kopplade det högre borgerskapet av bland, grönska, vatten och svalkande vindar när sommaren var som hetast.
Det var under denna sommar som Zorns akvarellmåleri nådde nya höjder. Konstnären själv mindes i efterhand: "Hemkomna till Sverige bodde vi hos min svärmor på Dalarö och började jag genast gå lös på naturen att lösa nya problem. Vad som nu tycks ha lockat mig särskilt var vattnets lek och reflexer, att riktigt få det att röra sig, sätta vågorna och allt i perspektiv och vetenskapligt förklara allt med minutiös skärpa".
Zorn målade flera akvareller med motiv från sommargästernas bekymmerslösa tillvaro i båtar och på bryggor. Det var också nu som ett antal av Zorns mest älskade akvareller, som t. ex. "Sommarnöje", utfördes.
Det var emellertid inte bara vågkammar och vågdalar som fångade konstnärens intresse denna viktiga sommar. Även den frodigt grönskande naturen kom att bli föremål för ett antal enastående motiv till vilka hör "Törnsnåret", om vilken Hans Henrik Brummer skriver: "Akvarellen, målad i fria luften, visar hur Emma har fastnat i en nyponbuske och längre in i bilden skymtar hennes syssling Elin Lamm i halmhatt med rött band. Zorn har visserligen ett berättande inslag i sin bild, men genren kan närmast beskrivas som ett miljöporträtt".
Brummer fortsätter: "Ett mer renodlat miljöporträtt blev den friska bilden av Adolf Magnus med den karakteristiska titeln 'Frukost i det gröna'. Här, liksom i det några månader tidigare målade porträttet av 'Ernest Cassel' har Zorn funnit en karaktäriseringsteknik som han med så stor framgång kom att förfina som internationellt verksam porträttör".
Resonemanget gäller föreliggande katalognummer vilket utfördes senare den sommaren då Zorn befann sig i Göteborg med anledning av Göteborgsutställningen, vilken invigdes 16 augusti 1886.
Den avporträtterades dotterson Staffan M. Linton har skrivit följande om akvarellen i sina memoarer:
"Morfar Adolf Magnus. Han var grosshandlare i hudar och skinn och vann burskap (borgerliga rättigheter) i Göteborg den 5 november 1861. Att han var framgångsrik och förmögen man framgår av denna akvarell målad den 27 augusti 1886 av Anders Zorn. Adolfs svärmor, Marianne Magnusson skriver i brev av den 25 september 1886 till sin svärdotter Cecilia Raphael: 'Ja Adolf Magnus porträtt lär ju vara bra säger de som förstår sig på sådant, likt är det nog det kan äfven jag se, kanske till och med för mycket likt men för öfvrigt tycker jag att det ser ut som om han satt djupt ner i en ärtsäng eller spenatsäng, så mycket grönt, så mycket grönt! men vad förstår jag af sådant".
För vår tids betraktare av denna märkvärdiga akvarell torde det snarare vara just Zorns mästerliga handlag som skildrare av grönska samt det dukade frukostbordet som väcker störst beundran.
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer