"Morgon"
Signerad CK. Utförd 1950. Duk 91 x 71 cm.
Professor Anders Lundström, Djursholm.
Nordén auktioner, 11 maj 1992, kat nr 90.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, Minnesutställning 1954, kat. nr 189.
Konstakademien, Stockholm, Minnesutställning 1962, kat. nr 146.
Sannolikt målning nr 318 i Brita Knyphausens förteckning i "Carl Kylberg - Färg och idé", 1964, med titel "Morgon" och utställd på Liljevalchs samt Konstakademien, med proveniens Lundström.
Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap.
Kylbergs målningar har ofta korta, men betydelsefulla namn som Källan, Floden, Väntan, och som den aktuella målningens titel ”Morgon”. Namn som för konstnären gav målningen dess symboliska innebörd av filosofiska och religiösa idéer.
Den vagt antydda bakgrunden med de för konstnären så karakteristiska svarta horisontala linjerna möter de rena, distinkta färgerna som vibrerar av stark, inneboende kraft och rymmer en känsla av djupaste kontemplation. I ”Morgon” har Kylberg på ett alldeles hänförande sätt lyckats föra ut sin dröm om färgens krafter och motivets suggestiva påverkan på betraktaren.
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer