Blommande fruktträd
Olja på duk lagd på pannå 25 x 33 cm.
Karin Linde (1895-1989), née Krouthén, konstnärens dotter, gift med Harald Linde (Karin och Harald Linde var föräldrar till den kände konstkritikern och museimannen Ulf Linde [1929-2013]. Han debuterade år 1958 som konsthistoriskt författare med en studie om sin morfar [Johan Krouthén 1858–1932] ); i gåva ifrån henne på 1980-talet till Annika Rinkeby, née Juhlin, barnbarn till Johan Krouthéns syster; därefter i arv till 2015; privat samling, Sverige.
Linköping, Östergötlands och Linköpings Stads Museum, "Johan Krouthén. Minnesteckning och katalog", 1958, nr. 29 ”Äppelträd, skiss, 25 x 33 (1886)” (utlånad av Fru Karin Linde, Stockholm).
Gunnar Lindqvist, "Johan Krouthén. Den ljusa idyllens målare", 1994, avbildad i färg sid 34 samt i svartvitt sid 43.
Denna utsökta studie av ett blommande äppelträd, utförd i Linköping omkring 1886, utgör prototypen för det slags målningar Johan Krouthén blivit mest känd och älskad för av Svenska folket; idylliska vår- och sommarlandskap med blommande fruktträd. Hans första kända målning på detta motiv är ”Vår i trädgården”, från 1889, vilken ställdes ut på Salongen i Paris samma år och belönades med franska akademiens stora guldmedalj (fig. 1).
Johan Krouthén hörde till den konstnärsgeneration som fick sitt genombrott under 1880-talet, då en franskorienterad realism dominerade det svenska måleriet. Till skillnad från många generationskamrater bodde emellertid Krouthén aldrig någon längre tid i Frankrike. Sommaren 1883 följde han med målarkollegan Oscar Björck till Skagen och anslöt sig till den konstnärkoloni som arbetade där.
Krouthén växte upp i en borgerlig familj i Linköping. 1885 återvände han till hemstaden, där han förblev bosatt för resten av sitt liv. Samma år anslöt han sig till Opponenterna och deltog samma år i deras utställning Vid Seinens strand, med ”Vattenvegetation. Motiv från Östergötland” (Nationalmuseum). Följande år anslöt han sig till Konstnärsförbundet.
Under 90-talet stannade Krouthén i sin konstnärliga utveckling. Han återupprepade ständigt sina landskapsidyller och gjorde dem med tiden alltmera snarvackra. De nyare strömningar inom konsten, som gjorde sig gällande under hans två sista verksamma decennier, gick honom spårlöst förbi. Hans namn blev synonymt med en populär men en smula billig framställning av idyller, ofta blommande äppelträd vid en solbelyst trädgårdsgång med sprättande höns. Själv såg han inte denna förändring som en eftergift åt det lättfattliga utan avsåg en medveten anpassning av motivet till en idealiserad verklighet. Dessa målningar har hos den breda publiken behållit sin popularitet men har samtidigt skymt den ungdomsproduktion av verklig konstnärlig kvalitet, som även mera kritiska kännare kan uppskatta och på vilken hans goda rykte ursprungligen vilar. I Nordisk Tidskrift publicerade han under rubriken Konst och naturvetenskap. Kritik på kritik, Årgång 10, 1897, ss. 589-599 en artikel som visar att han hade en mycket genomtänkt uppfattning om färgens och ljusets förhållande till det mänskliga ögat, grundad på omsorgsfullt analyserad iakttagelse.
Johan Krouthén var en svensk bildkonstnär född i Linköping. Han studerade vid Konstakademien och för konstnären Edvard Perséus. Under sina studier lärde Krouthén känna konstnärerna Oscar Björck och Anders Zorn, med vilka han åkte till Paris. Han följde också med Björck till Skagen på Jylland där konstnärkolonin kallad Skagenmålarna höll till. Där ingick bland annat svenskarna Emil Ekman, Wilhelm von Gegerfelt och dansken Christian Krohg. Krouthén är att betrakta som en av de första friluftsmålarna i Sverige och har målat porträtt och soliga trädgårdsscener med blomstrande fruktträd.
Representerad på museerna i Norrköping och Göteborg.