Johan Lorenz Starin, toiletteservis, 7 delar, silver, Stockholm 1736. Fredrik I:s stil.
Bestående av en större ask, två askar av mellan storlek, två mindre askar, en sidenbekläd nåldyna med silverram samt en bordspingla. Rektangulär form, med avfasade hörn, rikt driven och ciselerad banddekor samt ansiktsmedaljonger. Alla delar utom pinglan med lodangivelse. Stora askens längd 19,5 cm, vikt 804 gram, mellan askens längd 13 cm, vikt 369/364 gram, nåldynans ram 16,5 cm, vikt 159 gram, lilla askens längd 8,5 cm, vikt 164/168 gram, pinglans diameter 5,5 cm, vikt 111 gram.
Proveniens
Enligt tradition:
Maria Möhlman
Jacob Möhlman på Hammarby Bruk i Bergslagen (adlad 1719)
Eva Maria von Schantz (född Petre)
Jacob Ludvig von Scahntz - Hedvig Johanna Lagerberg
CJ von Schantz - Catharina Louise Broms
Eva Mathilda von Schantz
Systerdöttrarna Lotten och Mathilda von Hofsten 1915
Därefter vidare i arv inom släkten von Hofsten
Litteratur
Svenskt silversmide, del II, sid. 137, pl. 396-399. Hernmark skriver om toiletteservisen: Dessa sällsynta pjäser, som tillsammans bildar en av de äldsta bevarade svenska toalettuppsatser av någon innehållsrikedom, ägs av fröken Mathilda von Hofsten, Örebro.
Övrig information
Toiletteservisen var en gåva som skulle reflektera sin ägares status. Den bestod av en samling föremål tillverkade för toilettebordet och användes i äldre tider då man förberedde sig för dagen eller natten genom att tvätta sig, pudra sig, kamma sig eller sminka sig. Bland den förnämsta aristokratin handlade det många gånger om en ceremoniel toilette då servisen stod i centrum. Uppdukad på ett bord i paradsängkammaren, som också fungerade som sällskapsrum, kunde uppsättningens olika dosor och delar beundras av omgivningen och ge strålglans till ägaren. En toiletteservis i silver gavs ofta till en kvinna som morgongåva och utökades sedan gärna i samband med barnafödslar. Det vanliga var att silvret ärvdes på kvinnosidan, vilket proveniensen på auktionens uppsättning kan bekräfta. Det hör till ovanligheterna att man, som i detta fall, kan följa ägarlänken från 1700-talet fram till modern tid. Rörande är det att läsa de bevarade texterna tillhörande servisen, om hur kvinnors tacksamhet till varandra har styrt då servisen gått i arv genom släkterna von Schantz och von Hofsten.