"Aftonens ljus och mörker"
Duk 86 x 100 cm. Utförd omkring 1935-1936.
Ramen är inte utförd av Ruth Kylberg.
Privat samling Danmark, förvärvad direkt från konstnären.
Privat samling, Sverige.
Konsthallen, Göteborg, "Carl Kylberg", 1936, jämför kat nr 454.
Konstakademien, Stockholm, "Utställning. Carl Kylberg" 1937, jämför kat nr 188.
Konstgalleri Stenmans Dotter, Helsingfors 1939, jämför kat nr 5.
Brita Knyphausen, ”Carl Kylberg”, ”Aftonens ljus och mörker”, omskriven sid 253, nr 188.
Aftonens ljus och mörker”, den kraftfulla avbildning som visar kustlandskapet mellan Danmark och Skåne, blev i mitten av 1930-talet ett signum och motiv som Carl Kylberg återkom till. Man kan idag följa Carl Kylbergs utveckling av ”Aftonens ljus och mörker”, eller ”Aftonglöd” som Kylberg först valde att kalla bildkompositionen. Från små skisser och studier, utförda i blyerts eller olja på duk, fram till konstnärens två finalnummer: två magnifika oljemålningar, med samma titel och i ett för konstnären stort format.
De båda huvudmålningarna utfördes i samma storlek, 86 x 100 cm.
Den ena förvärvades av Gösta Stenman, känd gallerist i Helsingfors och Stockholm under första halvan av 1900-talet. Gösta Stenman var en välkänd societetsperson. Dennes "Aftonens ljus och mörker” kom att visas vid flera retrospektiva Kylberg-utställningar, som på Konsthallen i Göteborg 1936, Konstakademien i Stockholm 1937 och på Gösta Stenmans familjeägda galleri i Helsingfors 1939. Från samtliga dessa utställningar finns katalogförteckningar, rörande "Aftonens ljus och mörker".
Auktionens målning, som är den mest utmålade av de två, förvärvades av en samlare i Danmark. Detta verk har inte visats på museum tidigare. Målningen är med stor sannolikhet utförd i Carl Kylbergs kombinerade sommarhus och ateljé, "Kylbergshus", i Aalsgaarde. Den danske samlaren förvärvade den nu aktuella målningen, direkt av konstnären, vid ett besök i ateljén. Samme samlare hyrde även Carl Kylbergs sommarhus i Aalsgaarde 1936-41, under de år som Carl Kylberg avstod att resa till Danmark bl.a på grund av pågående världskrig.
"Under trettiotalet deltog Kylberg i en rad framgångsrika utställningar som utlöste en intensiv arbetslust. Det bidrog till att hans produktion under det decenniet kanske anses som den tyngsta. Hans kapacitet var mycket stor och framgången vid Göteborgsutställningen 1936 blev för honom personligen den mest värdefulla.
Där ställdes målningen ut som "Aftonglöd" ett namn som vid hans stora retrospektiva utställning 1937 på Konstakademien ändrades till "Aftonens ljus och mörker". De havsbilder som då visades hade utförts under somrarna 1935 och 1936 i Ystad, där han vistades medan hans hus i Danmark reparerades. Utställningen fick mycket beröm trots att både motståndare och beundrare hörde till kritikerskaran. Erik Blomberg kallade Kylberg för färgdiktare eller färgmusiker och skrev "Färgen är i och för sig stämningsväckande liksom musikens toner - fast mera bunden än musiken - och för alla dem som i konsten söka befrielse från en tryckande verklighet får ett sådant måleri, som inte strävar efter naturillusion utan en musikalisk omdiktning och fantasiflykt, lättare ett evangelistiskt skimmer, framförallt i verklighetshårda tider. Det är naturligt om målaren då frestas att alldeles lämna det jordiska och hänge sig åt inre extaser..”
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer