"I villande skogen" ("Lyssnande och spejande genomströvade han skogen...")
Signerad John Bauer. Utförd omkring 1906. Akvarell, täckvitt, tusch och blyerts på papper 19 x 18,5 cm.
Privat samling.
Jönköpings läns museum, 1968, kat nr 288; Linköpings museum, 1991, kat nr 44; Millesgården, Lidingö, "John Bauers sagovärld" 1993/1994, kat nr 21; Österbybruks herrgård, "John Bauers sagovärld", 11 juni - 3 september 1994, kat nr 12.
Originalillustration till sagan "Kungens starkaste man", ursprungligen införd i "Lilleputt. Barnens minsta julbok utgifven af Stina Quint", nr 4, 1906.
John Bauer var genom sina många och långa vandringar i de djupa småländska skogarna väl bekant med den natur som han skildrar i sina motiv. Dock bör resultatet ses som en syntetiserad skildring, präglad av Bauers personliga känslostämningar och förnimmelser. Den svenska naturen besjälas genom Bauers behandling och framstår som en mytisk urkraft vars gestaltning bär tydliga spår av Bauers samtida konstnärliga uttrycksformer i form av påtagliga influenser från, framför allt, den nordeuropeiska jugendstilen.
Ytterligare spänning och intensitet tillförs bilderna genom det medvetna motsatsförhållande som skapas i kompositionerna där högt ställs mot lågt; ljust ställs mot mörkt och vackert ställs mot det som traditionellt uppfattas som fult. Bauer var dokumenterat intresserad av teater och skrev själv librettot och gjorde scenbilder till den postumt realiserade baletten "Bergakungen". Många av Bauers akvareller är också komponerade likt scenbilder, vilket märks i föreliggande akvarell som är ett mycket bra exempel på detta.
Kompositionen kan närmast liknas vid ett scenrum där den ”lyssnande och spejande gossen” framträder mot den kulissartade mörka skogen i bakgrunden. Horisontaliteten i motivet tonas ned genom den lågt placerade marknivån samt dess förhållande till den starkt vertikala verkan som utgörs av trädstammarnas väldiga resning. De kolonnliknande trädstammarna återkommer i ett flertal av Bauers mest älskade sagoillustrationer och återfinns även i en av de absolut mest reproducerade bilderna: "Tuvstarr vid tjärnen".
John Bauer föddes 1882 och var en svensk konstnär, främst berömd för sina målningar och illustrationer i de tidiga upplagorna av sagosamlingarna ”Bland tomtar och troll”. Tack vare de magiska bilderna har Bauer med sina prinsessor, troll och jättar haft betydande inflytande över hur vi idag föreställer oss olika väsen och mytomspunna figurer i våra traditionella berättelser och inom nordisk folklore.
Bauer växte upp i Jönköping och stor del av hans konstnärskap kom att inspireras av den småländska, mystiska skogen där troll och andra väsen syns växa fram ur klippblocken. Under studieåren fascinerades han visserligen av det tidiga tyska och italienska måleriet men återvände snart till den svenska sagoskogen. På Konstakademin träffade han sin blivande hustru Esther Ellqvist, som ofta satt modell och var inspirationen till prinsessan Tuvstarr i Bauers verk.
De flesta av Bauers målningar består av akvareller, men det förekom även oljemålningar. Under 1910-talet var Bauer tack vare sina sagomålningar redan en etablerad och folkkär konstnär, när han valde att avsluta sitt uppdrag som sagoillustratör. Hans sista år i livet utforskade han istället andra fantasifulla uttryckssätt som kom att prägla Bauers verk, som till exempel ”De dansande nymferna” och ”Blå Eva”. John Bauers sista stora målning skapades för aulan på Karlskrona flickläroverk år 1917, en oljemålning som föreställer gudinnan Freja där hans hustru Esther satt modell.
Hela familjen Bauer-Ellqvist omkom tragiskt i en båtolycka när ångaren Per Brahe förliste under en höststorm på Vättern den 20 november 1918.