Kan inte nå servern
223
907031

FABERGÉ, JUBILEUMSBERLOCK FÖR BRANOBEL, GULD, EMALJ OCH SILVER, VERKMÄSTARE FEDOR AFANASSIEV S:T PETERSBURG CA 1890

Utropspris
200 000 - 250 000 SEK
17 700 - 22 200 EUR
18 500 - 23 100 USD
Klubbat pris
1 150 000 SEK
Köpinformation
FABERGÉ, JUBILEUMSBERLOCK FÖR BRANOBEL, GULD, EMALJ OCH SILVER, VERKMÄSTARE FEDOR AFANASSIEV S:T PETERSBURG CA 1890

öppningsbar berlock för två fotografier, ögla i form av murat oljetorn, framsidan dekorerad av kejserlig dubbelörn och sprutande oljeborrtorn samt två reserver av emalj målade med tankbåt respektive tankvagnar. Baksidan daterad 1879-1890 samt med emaljerad kyrillisk text: Firma Br Nobel Till minne av 1 000 000 000 pud keros/fotogen (1 pud = 16 kilo). Otydlig stämplad verkmästarinitialer, guldhalt 56. Höjd 4,9 cm

smärre emaljskada på dateringen 1879

Proveniens

Gustaf (Gösta) Nobel (1886-1955)
Därefter i arv

Utställningar

Nationalmuseum, Carl Fabergé, Tsarens guldsmed, Stockholm 6 juni-19 oktober 1997, nr 258

Litteratur

Dr Geza von Habsburg and Marina Lopato, Fabergé: Imperial Jeweller, The Birbaum Memoirs, s. 454.

Övrig information

Naftabolaget Branobels framgångar var till en del ett resultat av flera tekniska innovationer.
År 1878 konstruerade Ludvig Nobel världens första tankfartyg ”Zoroaster”, byggd på Motala Mekaniska Verkstad.
Samma år uppfann man också den cylindriska tanken, vilket revolutionerade transportmöjligheterna med exempelvis tåg.
Det är dessa båda viktiga uppfinningar som avbildas på Jubileumsberlocken.
Det är väl känt att familjen Nobel gärna lät tillverka olika minnesföremål då tillfälle gavs. Berömd är den stora Jubileumsklockan tillverkad av Fabergé år 1906 vilken såldes för rekordpriset 19,1 miljoner kronor på Bukowskis år 2006. Även den var till minne av 1 miljard pud, men då råolja. Emanuel Nobel (Gösta Nobels halvbror) var beställare till praktklockan, sannolikt ligger han bakom även beställningen av denna Jubileumsberlock.
Emanuel var en av Fabergés största kunder och Franz Birbaum (chefsdesigner hos Fabergé) skriver "E. Nobel, en av oljekungarna, var så generös med sina presenter att det tycktes som om detta var hans huvudsakliga syssla och glädje. Ständigt effektuerades hans beställningar i verkstäderna och allt som oftast kom han för att titta på dem. Inte sällan bestämde han först när föremålet var färdigt till vem det skulle skänkas"