"Ponny, 1990"
Triptyk. Nummer 1 och 3 signerade Lotta Antonsson a tergo. Analogt framtagen C-print 48 x 32 cm vardera inklusive ram.
Galleri Tre, Stockholm.
Motivet utställt på:
Moderna Museet, Stockholm, ”Lika Med”, 1991.
Marabouparken, Stockholm, ”Tre fotografer. Tre tendenser”, 31 maj – 26 augusti 2012.
Niclas Östlind (red), ”Tre fotografer. Tre tendenser”, 2012, avbildad på uppslag sid 86-87.
Lotta Antonsson tillhör den grupp av fotografer som var med och förändrade konstscenen i Sverige under 1990-talet. De utvecklade det dokumentära fotografiet mot ett konceptuellt och idébaserat arbetssätt och använde kameran som ett av många konstnärliga redskap för att undersöka bland annat könsroller och maktstrukturer i samhället.
Antonsson var representerad på den legendariska utställningen ”Lika Med” på Moderna Museet 1991. Då inspirerades hon av amerikansk feministisk konst, till exempel Cindy Shermans lek med identiteter och Barbara Krugers aforismer. Antonsson slog igenom med sina verk baserade på bilder tagna från 1950- och 60-talets populärkultur i kombination med hårda politiska statements, en kritisk hållning till bilden som medium och massmediernas manipulerade verklighet. Flera sådana verk ingår nu i samlingarna på Moderna Museet i Stockholm.
Verket ”Ponny” från 1990 är ett av Antonssons mest uppmärksammade arbeten och samtidigt ett verk som betyder mycket för henne personligen. Delvis för att verket var hennes första starka statement mot den rådande estetiken inom fotografin. Lotta Antonsson har endast tagit fram ett fåtal exemplar av ”Ponny”, ett av dem finns i samlingarna hos Hasselblad Foundation. Det här är med andra ord ett unikt tillfälle att förvärva ett exemplar av ”Ponny”, ett verk av museal kvalitet med en självklar plats i svensk fotokonsts moderna historia. Lotta Antonsson har utgått ifrån en bild av okänd upphovsman/kvinna, en schablonbild av en frisk och sund tonårsflicka. Bilden av flickan kompletterades med uttryck för mänskliga behov med utgångspunkt från den amerikanske psykologen Abraham Maslows behovstrappa. Maslow identifierade fem behovsnivåer bestående av 1. Fysiologiska behov, 2. Trygghetsbehov, 3. Behov av kärlek, 4. Självhävdelsebehov, 5. Självförverkligande behov. Antonssons syfte var att sätta fingret på de ramar och oskrivna regler som formar och påverkar utvecklingen hos en flicka i den åldern. Vilka förväntningar och krav ställer samhället på henne? Vilka förväntningar och krav ställer samhället på en pojke i samma ålder? Personer med kvinnligt kön förväntas till exempel dölja många av sina kroppsliga behov för att uppnå ”det kvinnliga idealet”. Hur måste samhället förändras för att också hon ska kunna tillfredsställa sina fem behovsnivåer?