Albert Johansson

Konstakademien, Stockholm, 1961.
Konsthallen Örebro, 1962.
Europaprisutställningen, Ostende, Belgien, 1962-63.

Albert Johansson föddes den 29 juli 1926 i Stensele, Västerbotten. Han flyttade till Huddinge 1955, där han bodde och arbetade i mer än 30 år. 1987 flyttade han till Klockestrand i Ångermanland och så småningom till Etebols på Gotland där han avled den 16 juli 1998. Sin konstnärliga bana inledde Albert Johansson vid Isaac Grünewalds målarskola och gick sedan vidare till Moderna konstskolan i Stockholm där han bl a studerade för Vilhelm Bjerke-Pedersen och Esaias Thorén. Albert Johansson influerades först av surrealismen men övergick så småningom till ett mer non-figurativt måleri. I detta närmar han sig Olle Baertlings konst och en av Albert Johanssons mentorer var just densamme. Albert Johansson utvecklar ett eget formspråk men i hans Johanssons ”Rymdbanor” eller ”vitmålningar” från 50-talets slut syns definitivt influenser av den gode vännens måleri.
Albert Johanssons dukar laborerar med nyanser av vitt, grått och svart som någon gång tillåts konkurrera med små fält i gult eller blått. Det är linjen som "skär ytan" som utgör dukarnas signum - såsom en ellipsbana i en oändlig rymd eller som en övergång, en avgränsning. Det är en konst som drar åt det minimalistiska hållet. Han experimenterade även med duk/material. Flera verk är utförda i betongspackel och limfärg vilket frambringar en säregen reliefverkan över motivet. Albert Johansson har en stabil efterfråga på den Skandinaviska konstmarknaden - de verk som produceras under 50-60-talen tillhör de mer eftertraktade.